Leijonborgs examenspremie premierar de redan privilegierade

Igår på SVT så var det tydligen en debatt mellan Lars Leijonborg och en representant från SFS som kritiserade Leijonborgs förslag om en utbildningspremie för dem som genomgår sin utbildning på utsatt tid och nämner att SACO Studentråd är positiva till detta. Tyvärr har jag inte kunnat se inslaget då jag inte kunnat hitta det på SVT:s webbsida. Tidigare har bland annat SvD skrivit en artikel förslaget.
Naturligtvis så har jag fått frågor om detta från olika håll, då jag sitter med som styrelseledamot i SACO Studentråd och är ordförande för Attention i Göteborg hur jag kan vara med och stödja ett sådant förslag som uppenbart kommer att diskriminera personer med neuropsykiatriska funktionshinder eller andra inlärningsproblem som till exempel dyslexi kan utgöra. Eller studenter från arbetarklass som inte har det ekonomiska stöd hemifrån som studenter från mer välbärgade hem har.
Ur ett rättviseperspektiv är det kanske de studenter som klarar sin utbildning på utsatt tid som inte borde få någon premie, men det blir ju naturligtvis helt galet.
I vårat visionsprogram för SACO Studentråd säger vi att:

Ett premiesystem ska införas för den som tar ut sin examen. Detta bland annat för att öka genomströmningen i högre utbildning.

Däremot så talar vi inte något om tid, det kan vara en mycket större arbete och prestation för en person med dyslexi att genomföra en treårig utbildning på fyra år, än för redan väl privilegierade studenter utan denna problematik att ta sig genom sin utbildning. Att då indirekt straffa den första studenten känns inte rättvist och därför bör inte någon tidsaspekt finnas.
Sedan är det många som aldrig ansöker om en examen, den utgår inte automatiskt när man är klar med en C eller D-kurs.
Dessutom känns förslaget också som att man bortser från att det som faktiskt gör att många studenter tar längre tid på sig är att studielånet och bidragsdelen är så låga att många studenter måste arbeta extra. Då hjälper det ju inte att man får pengar efter studierna, då är det liksom försent.
Dessutom ser inte samhället ut som tidigare att man genomgår en gymnasieutbildning, börjar studera på högskola och sedan går ut i yrkeslivet. För en del så ser det säkert ut så, men studenter är inte en sådan homogen grupp längre, utan studier blandas med yrkesliv, utlandspraktik och man är mer beredd att byta studieort och utbildning. Att Sverige har de äldsta studenterna är ett problem, i resten av världen. Ska vi ha ett livslångt lärande är det klart att vi får en högre medelålder på studenterna.
Det är dock inte något fel med en examenspremie, men först en ordentlig höjning av studiemedlet och införandet av en A-kassa som man kan leva på som nyexaminerad. Sedan kan en utbildningspremie införas.