Kommentarer från Attention Göteborgs ordförande på regeringens 9 punkter för kommande sjukförsäkringsreformen!

På DN debatt presenterade Fredrik Reinfeldt och Christina Husmark Pehrsson nio punkter i den kommande sjukförsäkringsreformen, något som i allra högsta grad kommer att beröra många av våra medlemmar.

1. En rehabiliteringskedja införs. De principer som i dag styr sjukskrivningsprocessen brukar kallas "sjustegsmodellen". I sjustegsmodellen finns inga fasta gränser eller riktlinjer för hur långt varje enskilt steg ska pågå och det har visat sig att många som har arbetsförmåga inte får möjlighet att arbeta med arbetsuppgifter som de klarar av. Vi ersätter därför sjustegsmodellen med en rehabiliteringskedja där fasta tidsgränser fastslås för varje enskild länk i kedjan. Det är viktigt att behovet av åtgärder och insatser identifieras i ett tidigt skede. Senast efter tre månader ska arbetsförmågan prövas mot möjliga andra arbetsuppgifter hos den egna arbetsgivaren. Senast efter sex månader ska arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden.

Vad händer med dem som saknar en arbetsgivare? Och varför talar man bara om rehabilitering, att satsa på habilitering är minst lika viktigt. Och vad menar de med att arbetsförmågan ska prövas mot hela arbetsmarknaden, som neuropsykiatriskt funktionshindrad klarar du förmodligen bäst av ditt eget yrke. Bryt diskrimineringen på arbetsmarknaden så kommer en stor del av dessa inte längre vara sjukskrivna.

2. Förlängd sjukpenning. I dag är prövning för sjuk- och aktivitetsersättning obligatorisk efter 12 månaders sjukskrivning. I samband med övergången från sjukpenning till sjuk- och aktivitetsersättning förlorar många kontakten med sin arbetsgivare och möjligheterna till arbetslivsinriktad rehabilitering minskar. Därtill sänks ersättningen från 80 procent av inkomsten till 64 procent. Regeringen vill nu införa möjligheten till förlängd sjukpenning under högst 18 månader. Ersättningen vid förlängd sjukpenning ska vara 75 procent av den tidigare inkomsten.

Kanske det sämsta i reformen, inte minst för att detta kommer överskugga alla eventuella positiva effekter som reformen kan ge, det är taktiskt dåligt av Regeringen. Dessutom lovade Reinfeldt i valrörelsen en tusenlapp mer i månaden, är det inte dags att även sjuka får ta del av den? Landet går på högvarv och ekonomiskt utrymme finns, kom igen Reinfeldt.
Sänkta ersättningsnivåer riskerar att göra människor sjukare och cementera deras tillstånd.

3. Nyfriskjobb införs. Arbetsgivare som anställer personer som stått utanför arbetsmarknaden mer än ett år på grund av sjukskrivning eller sjuk- och aktivitetsersättning ska kunna undanta en summa som motsvarar dubbla arbetsgivaravgiften. Nyfriskjobben får därmed fördubblat genomslag för denna grupp jämfört med nystartsjobben.

Denna del är den mest intressanta. Men det är oroväckande att man tror att Nyfriskjobben ska få fördubblat genomslag jämfört med nystartsjobben. Noll gånger två blir fortfarande noll. Men om denna satsning följs upp med en bred informationskampanj om neuropsykiatriska funktionshinder kan det bli lyckat.

4. Företagshälsovården utvecklas. Regeringen vill att företagshälsovården ska ta en mer aktiv del i arbetet med att identifiera fall där tidiga insatser behövs samt bistå arbetsgivare och anställda med insatser som behövs för att underlätta återgång i arbete. En förstärkt företagshälsovård ska även kunna bistå Försäkringskassan vid bedömningen av arbetsförmåga och underlätta partssamverkan kring ohälsoarbete, rehabilitering och förebyggande arbete. Finansieringen ska utredas ytterligare under hösten, men redan nu avsätts resurser för att täcka statens finansieringsandel.

Erfarenhet som jag har är att företagshälsovården är helt okunniga om våra funktionshinder. Detta kommer ha väldigt liten effekt.

5. En rehabiliteringsgaranti införs. Regeringen kommer nästa år att komplettera vårdgarantin inom hälso- och sjukvården med en rehabiliteringsgaranti. Garantin ska omfatta medicinsk rehabilitering som har vetenskapligt bevisad effekt för återgång till arbete. De närmare formerna för garantin ska beredas under hösten och en överenskommelse ska träffas med Sveriges kommuner och landsting.
Totalt avsätts under de kommande tre åren 3,4 miljarder kronor för att finansiera rehabiliteringsgarantin samt förstärka företagshälsovården.

Det kanske vore bättre att se till att vårdgarantin infördes. Dessutom så borde man också tala om habilitering, bara för att man har ett medfött funktionshinder innebär det inte att man kan bli bättre. Habiliteringen fungerar inte idag, och det behövs minst lika mycket som rehabilitering.

6. Tydligare riktlinjer för bedömning av arbetsförmåga. De bedömningskriterier som används inom socialförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken måste bli mer enhetliga. Regeringen vill därför att individens funktionsförmåga ska tillmätas större betydelse vid bedömningen av arbetsförmåga. Metoder för att bedöma funktionsförmåga på ett mer enhetligt sätt har utvecklats i andra länder. Under våren 2008 kommer en första översyn av begreppet funktionsförmåga att presenteras.

Det är aldrig någon som påstått att vi med neuropsykiatriska funktionshinder inte kan arbeta, vi blir förtidspensionerade för att vi inte kan få ett arbete. Så länge den strukturella diskrimineringen finns på arbetsmarknaden är inte arbete ett alternativ, vi skulle hamna på gatan.

7. Finansiell samverkan möjliggörs. 1993 startade en försöksverksamhet där Försäkringskassan fick använda sina resurser för vård i landstingen för att snabbare få sjukskrivna tillbaka i arbete. Medel som annars skulle använts till sjukpenningutbetalningar gick då till att korta vårdköerna och göra vården mer effektiv. Den finansiella samordningen upplevdes fungera väl. En sådan samordning, som gick under namnet Finsam, ska nu åter möjliggöras.

Låter lite som hönan och ägget… En mer effektiv vård skulle ge färre sjukskrivningar, men man kan inte sluta betala ut sjukpenning till människor som redan är sjuka.

8. Beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Reglerna för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst ses över. Reglerna medger i dag godtyckliga bedömningar av den sjukpenninggrundande inkomsten och förutsägbarheten är bristande. Reglerna måste ändras så att systemet blir rättssäkert och främjar arbetslinjen.
Utgångspunkten är att den sjukpenninggrundande inkomsten ska grunda sig på historiska inkomster. Frågan måste dock utredas vidare. Redan från och med den 1 januari 2008 kommer beräkningen av förmåner som relateras till den sjukpenninggrundande inkomsten att multipliceras med faktorn 0,97, vilket bättre motsvarar den genomsnittliga historiska inkomsten under året.

Bara en fin omskrivning för att de vill beräkna personers SGI på en lägre inkomst, helt förkastligt. Det betyder att en student som har studerat fem år och arbetat i fem år, får sin inkomst under studietiden inräknad vilket ger väldigt lite ersättning. Men frågan ska utredas så det är kanske för tidigt att uttala sig om det.

9. Försöksverksamhet med alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Många långtidssjukskrivna och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning bedöms fortfarande ha en viss arbetsförmåga. Regeringen vill pröva nya åtgärder i syfte att ge fler människor förutsättningar att återfå arbetsförmåga och återgå i arbete. En sådan åtgärd kan vara att låta privata företag medverka till att hjälpa denna grupp att återfå arbetsförmåga och få ett arbete. Det kan till exempel handla om stödjande terapiinsatser eller renodlad jobbförmedling. Företagen bör få en resultatbaserad ersättning.

Privata arbetsförmedlingar som är fokuserade enbart på att hjälpa personer med neuropsykiatriska funktionshinder ut på arbetsmarknaden är något som finns i andra länder och som jag ställer mig positiv till. Bara så länge finansieringen är offentlig och de inte kan neka någon förmedling. Om detta också skulle kunna innebära coaching för att personer inom denna grupp också kan stanna kvar i arbete är det ännu mer positivt.