Melodifestivalen värdelöst…

Enligt Aftonbladets artikel, var den det i alla fall.
För SVT:s del måste fyra omröstningar uppdelat i tre etapper innebära rena guldkalven när varje samtal kostade mellan 3.90 - 9.90.
Nästa år kommer vi nog få rösta 7, 8 gånger per deltävling.
Det var bättre förr när en jury bestämde, och alla länder skickade folkmusik med irländska toner som spelades med harpa och valthorn.

LO-tidningen om flexjobb och skånejobb

Enligt en artikel skriven av Gun Jacobsson i LO:s tidning skriver att Danmark har låg och stabil sjukfrånvaro medan den i Sverige och Norge både är hög och har varierat kraftigt. Det är Försäkringskassan som har jämfört de nordiska länderna.
Under många år har sjukfrånvaron bland anställda varit tre gånger så hög som i Danmark och Island, skriver tidningen. Skillnaden har flera olika förklaringar. I samtliga nordiska länder är kompensationen vid sjukdom hög, så den ekonomiska drivkraften är svag, enligt rapporten från Försäkringskassan.
(Jag vet inte riktigt om jag håller med, för ersättningsnivåerna i Sverige är ganska låga, i synnerhet för de ungdomar som beviljas aktivitetsersättning.)

Varierande nivåer
Sjukpenningen är däremot hög i Danmark, trots den låga sjukfrånvaron. Majoriteten av löntagarna har avtal som innebär att de får hela lönen under sjukskrivningsperioden. De som bedöms att de inte har etablerat sig på arbetsmarknaden får efter 15 dagars sjukskrivning 90 procent av lönen, med ett tak på cirka 135 kronor i timmen, skriver Gun Jacobsson.
Sisko Bergendorff som är projektledare på Försäkringskassan, anser att många olika orsaker ligger bakom Danmarks lägre sjukfrånvaro. En förklaring är att färre äldre är kvar i arbetslivet i Danmark på grund av rätt till pension vid 60 år. En annan stark faktor är att sjukskrivna riskerar att bli av med jobbet mitt under frånvaron.
Något som kanske också är orsaken till att Danmark har betydligt lägre ungdomsarbetslöshet?
– Det är bara i Danmark som arbetsgivare kan bete sig så. Samtidigt är arbetslösheten låg och det kan göra det lättare att få ett nytt jobb jämfört med i flera andra länder, säger Sisko Bergendorff.

”Tillbaka-i-arbete-kultur”
Andra förklaringar är att Danmark satsar mycket på rehabilitering. Upp till fem år kan arbetsgivaren få lönebidrag för yrkesinriktad praktisk rehabilitering. I Danmark ligger ansvaret att komma ut i arbete tydligt på den enskilde individen till skillnad från i Sverige och Norge där det ligger hos arbetsgivaren. Där råder en stark ”tillbaka-i-arbete-kultur”.
De sjukskrivna ska själva söka upp kommunens jobbcenter för personliga samtal. Uppföljningar görs sedan tätt och med jämna mellanrum.

Kraven varierar
I Sverige är rehabiliteringen kringskuren. Ansvaret har lagts på arbetsgivaren och delvis på arbetsförmedlingen, något som Sverige har gemensamt med Norge som också har hög sjukfrånvaro.
– I Danmark krävs ingenting av arbetsgivaren. I stället utgår morötter till dem som satsar på lönesubventionerad rehabilitering och inte säger upp personen, och där finns de lönesubventionerade fleksjobben och Skånejobben som ökat kraftigt, säger Sisko Bergendorff.

FAKTA: Danska specialjobb
De danska ”Skånejobben” innebär att en lönesubvention som går till arbetsgivare som anställer långtidssjukskrivna med motsvarighet till sjukersättning eller aktivitetsersättning på arbeten med lägre krav på prestation än på den ordinarie arbetsmarknaden. ”Fleksjobben” är motsvarande arbeten för sjukskrivna med motsvarande sjukpenning där arbetsförmågan bedömts som varaktigt nedsatt.

Flexjobb enligt dansk modell, väg tillbaka?

Jag blev i samband med Psykisk hälsa-mässan intervjuad av tidningen Arbetsliv, där jag lyfte fram den danska modellen med flexjobb som ett intressant alternativ för personer med neuropsykiatriska funktionshinder att komma tillbaks till arbetsmarknaden.

För människor med psykisk funktionsnedsättning kan arbetet behöva anpassas för att det ska vara möjligt att klara av. Detta berörs av en annan av mässans talare, Henrik D. Ragnevi. Han är ordförande i Attention Göteborg, en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD, Asperger och Tourettes syndrom.

– Många av våra medlemmar måste lägga mycket energi på att koncentrera sig eller på att fungera socialt, utöver att sköta arbetet. Då orkar man sällan med att arbeta heltid. Det kan också vara så att man tröttnar på arbetsuppgifterna och får svårt att koncentrera sig om det inte finns variation i jobbet, säger han.
Ett annat exempel är öppna kontorslandskap som kan innebära en särskild påfrestning för den som har svårt att sortera ljud och andra intryck.

Henrik D. Ragnevi betonar att människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar mår bra av att arbeta. Att ha ett jobb bryter utanförskapet, gör att man känner sig behövd och får en mindre pressad ekonomi.

Arbetsmarknaden behöver vara mer flexibel för att fungera för fler människor, menar Henrik D. Ragnevi. Han förespråkar ett system liknande de flexjobb som finns i Danmark. Flexjobben bygger på att arbetsgivaren betalar för den tid var och en kan och orkar arbeta, sedan arbetsförmågan fastställts, medan staten betalar resten.

Läs hela artikeln:
http://www.prevent.se/arbetsliv/artiklar/artikel.asp?id=3326