Anna Kettner Socialdemokrat med ADHD

Naturligtvis så borde jag förstått det med en gång, att det var en politiker med ADHD som låg bakom något så smart som enhetstaxan i Stockholm. Jag såg i morse Anna Kettner i TV4:s morgonfrukost tillsammans med bl.a. Carolina Gynning, Anna Kettner och Bo Ericsson. I SVD läser jag i en artikel om hur hon klarat politiken trots sin ADHD, snarare har hon väl klarat av politiken på grund av sin ADHD. Mindre neuropsykiatriskt bemedlade politiker tog t.ex. direkt bort enhetstaxan och införde remsor som på 60-talet, så neurotypiskt. Det är ju mycket enklare med en taxa för allt, det är dampanpassat.
I SVD berättar hon om att en del var oroliga att det skulle komma ut att hon hade ADHD och fick centralstimulerande medicin och att det skulle bli snaskiga skriverier. Det kunde uppfattas som lite känsligt med en förtroendevald som hade ADHD.
Anna Kettner tycker det var lättare att vara trafiklandstingsråd än att vara ledamot i oppositionen. Som landstingsråd hade hon två politiska sekreterare som höll ordning på alla dagens möten, läste in handlingar och höll henne informerad.
Själv tycker jag att politisk sekreterare låter underbart, jag vill också ha två politiska sekreterare som håller koll på mig, mina papper och handlingar och dessutom håller mig uppdaterad. Jag undrar om det är något som kan bli inskrivet som möjligt stöd i LSS…

Handisam har inte skrivit ett ord om ADHD

I dagens SVD kunde man läsa i en artikel om att Handisam kritiserat regeringen för att de inte prioriterat frågan om att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Bland annat ska personer som inte kan ringa till myndigheter kunna kommunicera med SMS, men det gäller bara om personen är döv. Om du har t.ex. Asperger och inte vill ringa själv så omfattas du inte av Handisams problemformulering.
En sökning på ADHD, ett av världens mest omskrivna funktionshinder där mest forskning gjorts finns inte ens nämnt på Handisams webbsida och "adhd" ger inga träffar vid en sökning. Inte heller har de skrivit något om de andra diagnoser som Attention representerar som t.ex. Tourettes eller Asperger.
Med tanke på den okunskap som Handisam uppvisar tvivlar jag inte en sekund om att alla mål om full tillgänglighet för personer med funktionshinder kommer att missas fram till 2010.
Pinsamt Handisam. I sammanhanget ska man väl vara tacksam över att de ens länkar till Riksförbundets webbsida, synd att de inte passade på att besöka den och läsa lite om vad neuropsykiatriska funktionshinder innebär.

Debattartikel i Göteborgs Fria Tidning

Göteborgs Fria Tidning ville gärna ha med en artikel om nedläggningen av Högsboskolan och hur det drabbar G-verksamheten, trots att jag hade en artikel med i GP förra veckan på samma ämne. Dessutom hade jag deltagit vid ytterligare ett möte där ny fakta om skolans framtid kommit fram, så det var bara att fatta pennan (eller tangentbordet) och skriva en till artikel. Bland annat skriver jag:

"Anledningen till att verksamheten måste flytta är för att elevunderlaget i Högsbo har minskat och att de elever som finns väljer andra skolor. Men om Göteborgs kommun menar allvar om att de värnar om de funktionshindrade barns rätt till en bra skolgång hade de kunnat skjuta till pengar för lokalkostnaden för Högsbos stadsdelsnämnd så hade Högsboskolan kunnat drivas vidare på samma sätt som sker i dag.

Det handlar om fem miljoner kronor per år, det kan låta mycket, men om man sätter det i proportion till vad de här barnen riskerar att kosta samhället om de inte får en bra och fungerande skolgång så är det en droppe i havet. Men någon sådan konsekvensanalys har inte gjorts. I de bästa av världar hade Göteborgs kommun tagit detta ansvar.

Det finns dessutom möjlighet att inrymma annan verksamhet i lokalerna, vilket kommer att ske till hösten då Dalheimers hus komma att flytta en del av sin dagliga verksamhet dit. Om det inte finns möjlighet att driva skolan som den fungerar i dag, kanske man kan hitta mer sådan verksamhet att fylla upp lokalerna med?

I varje klass på G-verksamheten går mellan fyra till sex elever, som har tillgång till en lärare och elevassistent. G-verksamheten är inte en särskola, utan följer den vanliga läroplanen men med anpassad pedagogik och med små klasser, något som den vanliga skolan inte kan erbjuda."

Läs hela artikeln:www.goteborgsfria.nu/artikel/21192

Vaknade innan klockan (lampan) väckte mig…

Idag så vaknade jag en timme innan lampan (?) väckte mig. Att det är så svårt att se om man har ställt den eller inte känns osäkert. Detta är en stor miss från Philips sida, med tanke på priset kunde de ansträngt sig lite och lagt ner lite mer tid på finnishen, inte minst när industridesignern på Phiips för denna lampa återanvänt den design som de använde till den på 80-talet så populära bakmaskinen.

Som att vakna en sommarmorgon?

Philips Wake-up light HF3451
Idag vaknade jag av ljuset i rummet samt av fågelkvitter från Philips Wake-up light, men jag skulle inte till skillnad från Phiips påstå att jag vaknade som utvilad en sommardag. Men det kändes kanske en aning mer naturligt att vakna av ljuset istället för att vakna av en ringsignal.
Modellen HF3451 är den enklare av Philips två modeller av Wake-up light, skillnaden mot HF3461 är att den saknar radio och har en svagare lampa på 75 watt på 300 lux istället för 100 watt och 400 lux. Jag känner inte riktigt att jag har ett behov av att ha en radio i min lampa och då det fanns en prisskillnad på 400:- var valet lätt. Frågan är ju om man byter till en lampa med 100 w att det går att få en ljusare väckningseffekt.
Priset är väl den största nackdelen gentemot produkten, en tusenlapp för en lampa i plast kan knappast kallas för prisvärt. Dessutom kunde flera funktioner vara enklare utformade och tydligare. Till exempel kändes det inte tydligt om jag ställt väckningsfunktionen eller inte. Om jag trycker på OFf-knappen på morgonen, är den ställd dagen därpå? Varför finns ingen symbol som visar att klockan kommer gå igång.

Jag är med i Eftersnack i Västnytt

Igår var jag med i Eftersnack i Västnytt, vilket kan ses om man bor i Göteborg. Deltog gjorde också Olle Öberg från Left is Right och Anette Lindgren från Samhall, vars verksamhet som jag kritiserade ganska hårt.
Vilket hon ansåg vara fördomsfullt och hon bjöd in oss och jag tackade ja, det ska bli intressant att se om det kommer förändra min bild av Samhall eller inte, men hennes positiva exempel med att städa Nordstan och att det skulle göra personer mer delaktiga i samhället köper jag inte.
Jag kanske är otacksam men jag förstår inte varför personer med funktionshinder ska nöja sig med att plocka upp skräp efter icke-funktionshindrade och att det verkar vara det enda som samhället kan erbjuda. Det tycker jag snarare bekräftar den diskriminerande ordning som finns i samhället. Det är detta eller så förtidspensionerar vi dig, och det är alla valmöjligheter som ges och så krasst ser det ut idag.
Visst, ens jobb ska inte vara ens liv och det är viktigt att hitta andra värden i livet, jag köper det. Men det ska vara upp till individen själv att välja det. Ett jobb handlar för mig inte bara om att få lön, det handlar om att utvecklas, lära sig nya saker och känna stolthet i vad man gör.
Det är inte så att jag kräver en chefspost på Sony Ericsson, långt därifrån, och jag tror inte att andra med neuropsykiatriska funktionshinder ställer orimliga krav heller, det är arbetsmarknadens krav som är orimliga och det är helt felaktiga saker som efterfrågas.
Programmet går att se på SVT.se.

Blondinbelle - en grym parodi

Jag kommer på mig själv med att kolla ifall Blondinbelle har uppdaterat sin blogg flera ggr sedan jag upptäckte den igår, jag skrattade så jag höll på att dö åt modetipset om Crocks. Blondinbelle är en fantastiskt paradrift med Blondinbella och andra bloggande tjejer som är väl värd ett besök.

Idag spelar jag:

Final Fantasy Crystal Chronicles - Ring of Fates
Square Enix har gjort ett väldigt underhållande action-rpg om Yuri och hans tvillingsyster Chelinka, de bor tillsammans med sin pappa utanför staden Rebena Te Ra. På gården bor också karaktärerna Al och Meeth som behärskar magi och alkemi och som de lär tvillingarna använda sig av. Redan i inledningen får vi veta att något är ute efter tvillingparet och en mörk varelse smyger omkring i krokarna.
Spelet är en efterföljare till Final Fantasy Crystal Chronicles på Nintendo Gamecube men utspelar sig innan det föregående spelet. Square Enix har sin vana trogen att göra Final Fantasy-världen så rörig och invecklad som de bara kan, Star Wars kan slänga sig i väggen i jämförelse.
Den mesta delen av spelet utspelas i den övre av NDS två skärmar. Den undre skärmen används när du vill kasta vissa magiska formler eller används till att styra spelets menyer. En miss är att det går inte att pausa när man vill ändra i menyn, utan spelet fortsätter. I multispelarläge är detta förståeligt då det hade varit fruktansvärt irriterande, men när man spelar ensam i storymode borde det vara möjligt och det är mer irriterande att det inte går att pausa i spelet.
Karaktärerna styrs med styrkorset, vill du växla karaktär så klickar du på ikonen föreställande karaktären på den nedre skärmen. Vid flera tillfällen så upplever jag att det är svårt att få karaktären att gå rakt nedåt. Alltså rakt för karaktären, kameran visar allt snett uppifrån i fågelperspektiv, och för att kunna gå rakt måste du trycka snett ner och till höger samtidigt och på min NDS funkar detta väldigt illa, vilket leder till att jag får zick-zacka mig fram över broar och smalare passager.
Bortsett från denna miss är annars spelet fruktansvärt underhållande och beroendeframkallande, jag har redan ägnat timmar åt spelet det senaste dygnet. Grafiken är underbar, för att vara på NDS. Röstskådespelarna är dock på gränsen till enerverande, men oftast pratar karaktärerna inte, så det kan man leva med.
Jag har inte känt mig så här exhalterad över ett spel i Final Fantasy-serien sedan version VII.

Blondinbella underminerar betygssystemet!

Jag hörde att Blondinbella påstått att hon har MVG i alla ämnen, jag visste att det gått inflation i MVG och att tjejer oftast får bättre betyg, går de dessutom på en privatskola som ger högre betyg för att locka till sig sökande är känt, men om en person som Blondinbella påstår att hon har MVG i snitt är det fanimej att underminera hela betygssystemet.
Då är jag beredd att hålla med Martin Ingvar som i sin debattartikel påstår att vi har ett betygsystem som inte är rättvist och som diskriminerar pojkar från arbetarklassen.
Jag visste inte att shopping var ett skolämne, inte ens på Jensen? Men friskolor verkar vara desperata när det gäller att rekrytera nya elever.

Idag spelar jag:

Final Fantasy Crystal Chronicles - Ring of Fates
Jag har efter att jag spelat klart Final Fantasy III kört genom Zelda Phantom Hour, ett trevligt Zelda lir, som använder sig av de möjligheter som NDS erbjuder, bland annat så måste man blåsa på skärmen vid ett tillfälle, en av gåtorna är att man ska kopiera en stämpel på kartan genom att stänga enheten och dessutom kan man rita på kartan. Uppfinnerikedomen är stor hos spelutvecklarna. Därpå har jag lirat lite Final Fantasy XII: Revenant Wings, som fått usla recensioner och det blev ganska tjatigt efter ett tag. På tok för lite variation i spelandet.
Sedan upptäckte jag nya Pokémon Pearl/Diamond där valet föll på Pearl-versionen och det har hållt mig sysselsatt, men det är för barn och grafiken ser ut som om inget hänt sedan snes-tiden, förmodligen hade man tyckt den var simpel då.
Men nu är det dags för Final Fantasy Crystal Chronicles - Ring of Fate, ett spel som jag verkligen sett fram emot.

En dator för tredje värl… eller för Europa tydligen!

Intels svar på one laptop per child är Classmate, som enligt artikel i Metro teknik kommer till Europa. Med en prislapp på 1500:- och full internettillgång beräknas datorn bli en succé bland vissa bedömare och pressa priserna bland andra leverantörer. I Europa ska man tydligen inte köra Linux som datorerna i tredje världen skeppas med, utan Windows XP, se också bilden ovan. Hur sjutton man lyckas få med en Windowslicens i det priset går över mitt förstånd. Kanske har Bill reat ut XP till Intel?

För 20 år sedan: Grundskolan

Jag blev utmanad av Trollhare att skriva om de senaste 20 åren av mitt liv i min blogg, och självklart antar jag utmaningen och börjar med hur mitt liv såg ut för 20 år sedan:

Jag minns inte så mycket från denna perioden, men jag gick under detta året sista terminen av ettan och första terminen av tvåan på
Hovhultsskolan i Uddevalla. Eftersom jag inte fungerade så bra på lektionerna hade jag fått en egen elevassistent Yvonne, trots att jag saknade en formell diagnos. Jag fick till en början gå på specialundervisning i mindre grupper, men så fort jag var där så hade jag inga problem att koncentrera mig och var mycket bättre än de andra barnen. Tillbaks till det vanliga klassrummet där jag inte fungerade alls. Därför såg mina föräldrar till att jag fick en elevassistent.
Detta var grymt, för ibland hämtade hon mig med bil så jag slapp gå och de andra eleverna verkade avundsjuk på att jag fick det.
Det var ingen i klassen som tyckte det var konstigt eller gjorde att jag kände mig mer utmärkt. När jag inte fungerade så gick vi iväg till ett eget mindre grupprum och jag fick sitta där, jag tyckte Yvonne var grym och jag gillade henne jättemycket. Hon följde mig genom olika skolor fram till sjätte klass då vi flyttade till skredsvik och då fick jag inte ha kvar henne.

För femton år sedan: Högstadieångest

Vi upplevde världens fulaste mode:
Stora t-tröjor med batiktryck eller bandtryck, fleecetröjor med psykadeliska mönster, ljusa smala Levis 501:or som korvade sig ovanpå skorna eller bootsen, för cowboyboots eller nasseboots var inne. Om man hade joggingskor (man sa inte sneakers) så såg de ut som rymdskepp och var uppumpningsbara. Detta kunde man toppa med en seglarjacka från Henry Lloyd eller en billigare kopia om man inte hade råd med en sådan.
Detta år förlorade jag också oskulden till tonerna av Street Fighter II.
Mitt favoritprogram på TV var Beverly Hills 90210.
Jag hatade annars mitt liv under den här perioden, jag avskydde att bo i Skredsvik som jag tyckte var världens sista utpost. Jag försökte att bo så mycket tid jag kunde hos min mormor eller morfar inne i Uddevalla.
Tyvärr blev min mormor sjuk året därpå och gick bort.

För tio år sedan: Tragedi

Jag upplever det förmodligen värsta som hänt mig efter att min mamma gick bort den tredje februari, 1998. Den sorg och saknad som jag kände efter hennes bortgång var så stor att jag trodde inte att jag skulle kunna leva vidare utan henne. Men det blev lättare, har man väl gått genom det första året och högtider dyker upp på nytt igen så vet du att detta har du redan klarat av en gång, då kan du göra det en gång till. Men det visste jag inte då…
Egentligen var det ganska otroligt att jag fixade att ta mig genom det tredje året på gymnasiet, men jag trivdes väldigt bra i min klass och det var skönt att komma till ett ställe där allt inte handlade om min mammas död som det gjorde hemma.
Under sommaren läste jag en kurs i Statistik på Högskolan i Uddevalla, sedan var jag avskräckt från högre studier under flera år.
Jag bodde kvar i Uddevalla och det var praktiskt taget omöjligt att få tag på ett arbete efter gymnasiet, till hösten påbörjade jag en Webbdesignutbildning på Nyttodata som Arbetsförmedlingen betalade. Men det var rena bluffutbildningen som bara handlade om att dra in pengar från Arbetsförmedlingen. Trots att jag anmälde till min handläggare hur det fungerade så hände inget. Det var viktigare att vi hade en sysselsättning (läs Vuxendagis) att gå till, än att det höll en tillräckligt bra kvalitet. När jag kom in på en utbildning i Medieteknik i Göteborg under våren 1999 tvekade jag inte en sekund att sluta.

För fem år sedan: Diagnos

Jag fick min diagnos för fem år sedan på BNK i Göteborg, efter att ha väntat alltför länge på den. Jag pluggade filmvetenskap B på universitetet i Göteborg, jag trivdes inte något vidare med skolan utan tyckte att utbildningen kändes oengagerat genomförd. Jag arbetade också som ledsagare åt en pojke med en störning inom Autismspektrumstörning. Därför blev jag ganska förvånad när jag själv fick diagnosen Asperger, att jag hade ADHD hade jag förstått innan.
Inför valet om Euron så deltog jag i valkampanjen för ja-sidan, och detta väckte också mitt politiska intresse. Det var fantastiskt kul att få läsa in sig på ett ämne och sedan få diskutera det dagligen med människor ute på stan. Men det var också en ovanligt tuff kampanj, långa dagar med hot och trakasserier, men det fanns en sammanhållning bland oss i kampanjen som var fantastisk. Tyvärr också en enorm besvikelse på valkvällen.
Jag drog lott om jag skulle flytta till Berlin och läsa Tyska eller om jag skulle åka till Stockholm och läsa klart Filmvetenskap C och D där. Det blev Stockholm och jag hamnade i ett studentrum i Solna i Bergshamra som såg ut som en förort till Moskva.

Vad hände sedan?
Tja, det mesta om mitt liv och leverna de senaste året finns på den här bloggen. Trots att jag haft väldigt många tuffa perioder i mitt liv är jag väldigt nöjd med mitt liv och tycker mig ha hittat en inre harmoni. Om det beror på livserfarenhet eller på piller låter jag vara osagt…

K1 om Fassbinder

I P1 i programmet K1 sändes den 28:e februari ett program om regissören Fassbinder, det finns tillgängligt i arkivet under den kommande veckan. Flera kända debattörer inom film och teater uttalar sig, han sägs vara neurotisk men ingen nämner att Fassbinder förmodligen hade Asperger, vilket lyser genom i de många biografier som finns om honom och som syns i hans verk. P1 skriver om programmet:

Just nu spelas Rainer Werner Fassbinders pjäs ”Petra von Kants bittra tårar” på Stadsteatern i Stockholm.

Makt, självförakt, våld och en kärlek kallare än döden.

Veronica Voss längtan. Ett år med tretton månar. Rädsla urholkar själen. Fassbinder regisserade 43 långfilmer, ibland fyra om året, vad kan man lära sig av en så förödande produktionstakt? Han var årsbarn med tredje rikets kollaps och ingen kunde skildra det tyska efterkrigsundrets baksida som han, gårdslägenheterna, spelhallarna, bordellerna, fastighetsspekulationerna, terroristerna.

1982 hittades han död full av droger och sömnmedel ovanpå sina egna manus om Rosa Luxemburg, 37 år gammal.

Länge gick hans filmer i ändlösa retrospektiver på filmklubbar, sen försvann de spårlöst. Är han tillbaka nu? Med sina olyckliga slut, som uppmanar människan till förändring av sitt liv, sin verklighet.

I programmet medverkar bl a Hugo Hansén, som regisserat Petra von Kants bittra tårar, Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap och filmregissören Åke Sandgren, som en gång träffade Fassbinder på ett slott i Bayern. Musik ur filmerna Querelle, Veronika Voss längtan och Lola. Dessutom sjöng Ingrid Caven. Arkivmaterial ur en intervju med Eva Engström av Annika Sherwin, Fassbinder på filmfestival och ur två program av Carl-Johan Malmberg från 1980-talet, ”En pervers lust att säga sanningen” och ”Varning för en helig sköka.

Länk: http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/sandningsarkiv.asp?programID=3050

Är jag självisk?

Det verkar i alla fall debattören "Griffeltavlan" mena i Göteborgs-Posten igår som skriver följande angående nedläggningshotade Högsboskolan och min artikel i ämnet:

Lever dessa barn i någon form av missär om de byter skola? Snacka om lyxproblem i dagens Göteborg. Ragnevi skriver helt i eget intresse. Fy skäms.
Griffeltavlan

Jag vet inte varför jag ska skämmas för att jag inte agerar i samklang med SDN Högsbos intresse. Och sedan undrar jag vad personen menar med att jag agerar i eget intresse. Jag skrev artikeln i egenskap av ordförande för Attention eftersom föräldrar hört av sig och varit upprörda över Högsboskolans nedläggning och hur det drabbar dessa barnen.
I artikeln nämner jag vilka samhällsekonomiska konsekvenser denna flytt kan få, något som man inte ens reflekterat över på stadsdelsnämnden i Högsbo.
Vem är det som agerar i eget intresse om inte Degols eller SDN Högsbo?
Jag gömmer mig inte ens bakom en luddig pseudonym som "Griffeltavlan" gör.

Var är alla hemlösa i Stockholm?

Jag var en sväng i Stockholm under måndag och tisdags, det var en ganska kort visit men jag vet att jag redan under måndagskvällen reagerade över att jag inte kunde minnas mig ha sett en enda hemlös.
I Göteborg syns de ändå väldigt ofta, och Stockholm har tidigare varit mycket värre än Göteborg när det kommer till social misär.
Jag tänkte att det förmodligen var en slump, men när jag åkte hem igår sa jag till min kompis när vi gick i gångtunneln från tunnelbanan till Centralstationen att var är de hemlösa. I vanliga fall brukar de alltid sitta ett par längst med väggen, men nu var de borta.
Sedan när vi sitter i loungen på stationen med utblick över hela centralstationen säger min kompis till mig:
- Jag tror du har rätt, jag kan inte se en enda hemlös där nere. Var har de tagit vägen?

I den bästa av världar så kan man hoppas på att regeringens tak över huvud garanti haft en enormt positiv effekt för denna grupp. Och att de satsningar på psykiatrin som gjorts har gett mirakulösa resultat, men bara i Stockholm, i resten av landet har den inte gett någon effekt.
Men jag är skeptisk, jag misstänker snarare att någon på uppdrag av regeringen har gjort en räd och samlat in alla hemlösa, sedan har man skickat dem till arbetsläger, de som ansågs för sjuka sköt man direkt och grävde ner i Täby.
Allt för att ha en ren stadsbild inne i Stockholm.

En unik skola är hotad

Idag kritiserar jag i Göteborgs-posten det presenterade förslaget från tjänstemännen i Högsbo om att stänga Högsboskolan i Göteborg, vilket skulle drabba elever med neuropsykiatriska funktionshinder på G-verksamheten vid skolan.
G-verksamheten är en grundskola som tar emot elever med diagnos inom autismspektrumområdet och som har funnits i 20 år i Göteborg och finns sedan elva år tillbaks på Högsboskolan.
I varje klass finns en lärare och elevassisten tillgänglig för de 4 till 6 elever som går i varje klass, verksamheten erbjuder en skolgång som följer den svenska läroplanen med en anpassad pedagogik utifrån dessa barns särskilda behov.
Jag tycker det är oerhört tråkigt att man vill stänga Högsboskolan där denna verksamhet finns idag. Det är alltid barn med denna problematik som måste flytta och anpassa sig och det finns väldigt liten förståelse för deras problematik.
Jag hoppas att politikerna i Högsbo beslutar att skolan ska få finnas kvar som den finns idag, om det inte är möjligt att de försöker hitta lösningar så att verksamheten kan få finnas kvar i de lokaler som de använder idag.
Läs hela artikeln: http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=408034.

Henrik provar att tjejblogga

Köpte en ny tröja av Raf Simons
Jag hade egentligen tänkt att köpa en wake up lampa från Philips, men kunde inte hitta en sådan i någon av de butiker jag besökte. På Victoria Arenan hittade jag istället den här tröjan med ett från den belgiske designern Raf Simons, motivet fick mig att fastna för den direkt. Jag hade tänkt att köpa något i någon annan färg än svart, men det gick inget vidare, och dessutom är ju svart alla färger på en och samma gång.
På Åhlens köpte jag ny selftaning lotion för kropp och en för ansikte i en ljusare nyans än den som jag köpte sist. Det såg för billigt ut att se solbrun ut under vintern så den ljusare nyansen kommer nog till sin rätt. Det är mycket bättre att köpa sådana krämer som vänder sig till kvinnor, den enda skillnaden är att den för kvinnor kostar ungefär 30 procent mindre, och de luktar inte billigt rakvatten. Och är det verkligen en så enorm skillnad på män och kvinnors hud? Och varför tror alla i så fall att män har en hudtyp, medan kvinnor kan välja mellan krämer för olika hudtyper.
Jag hittade också ett adhd-vänligt kortfodral för alla jävla plastkort på den japanska avdelningen Muji, jag förstår inte riktigt syftet med den avdelningen annars. De säljer i stort sett samma saker som Lagerhaus eller Granit, fast de lyckas med att vara dyrare än Ordning & Reda.
Men inte någon väckarklockslampa från Philips fanns inte på Åhlens.
Det slutade med att jag beställde den på nätet, den fanns väldigt billigt på netsuperstore.se, enligt Prisjakt. Tur det, för den där lampan har redan kostat en hel del extra i meravgifter ens innan jag fått den…

Mina slipsar har kommit!

Idag hämtade jag mina slipsar och på bilden ovan kan man se Camel Stewart Fawn Fancy tillsammans med en khakifärgad skjorta. Jag är inte riktigt nöjd med slipsarna, tyget är slarvigt vävt och mönstret är för stort för slipsarna, mönstret skulle haft ungefär halva storleken för att komma till sin rätt. Dessutom är det uppenbart att jag behöver en ny digitalkamera…

Rasmus skriver om saker som berör…

Min kompis Rasmus berättade att han blivit publicerad i GP, jag läste genast vad han skrivit. Hans brev till redaktionen handlade om att försvaret och media har valt att använda ordet "robot" istället för "missil" i svenska språket. Det är bra att någon skriver om viktiga saker som verkligen berör.
Han försvarar sig med att:
"Men det är ju skitförvirrande när de skriver "robot"…"
Jag svarade:
"För annars tror du att olika länder skickar R2D2:ar till varandra?"
Rasmus förnekar bestämt att han skulle ha Asperger, andra är inte lika övertygade, själv undrar jag om man inte kan ge bort utredningar i födelsedagspresent…

ADHD kan orsaka problem för körkort

Idag har vägverket presenterat nya riktllinjer för vilka krav som ska gälla för personer med sjukdom eller funktionsnedsättningar när de vill ta körkort. Men det är svårt att förstå utifrån föreskriften vad dessa nya riktlinjer egentligen innebär, dessutom trodde jag att det redan idag var ett krav att man skulle lämna läkarintyg till polisen för att få lämplighetsintyg. Jag vet därför inte vad för konsekvenser de nya riktlinjerna kommer att få:

15 kap. ADHD, autismspektrumtillstånd och
likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning
Allmänt
1 § Detta kapitel gäller
1. ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder),
DAMP (Deficits in Attention, Motor control and
Perception), autismspektrumtillstånd (t. ex. Aspergers
syndrom), Tourettes syndrom, samt
2. psykisk utvecklingsstörning.
Innehav
2 § Allvarlig psykisk utvecklingsstörning utgör hinder för
innehav. Med sådan störning avses här djupgående, svår eller
måttlig mental retardation enligt DSM (Diagnostic and
Statistical Manual of Mental Disorders) eller grav, svår eller
medelsvår psykisk utvecklingsstörning enligt ICD (International
Classification of Diseases).
3 § Vid diagnoser som anges i 1 § 1 och vid annan psykisk
utvecklingsstörning än sådan som anges i 2 § ska symptomen
prövas från trafiksäkerhetssynpunkt. Om dessa bedöms innebära
en trafiksäkerhetsrisk föreligger hinder för innehav.
4 § Vid bedömning enligt detta kapitel ska störningar av
impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och
omdöme samt tvångsmässig fixering beaktas.
Förekomst av kognitiva störningar samt psykiska sjukdomar
och störningar ska även bedömas med beaktande av vad som
sägs i 10 kap. och i 14 kap.

5 § Bedömningen enligt 3 och 4 §§ ska göras mot
bakgrund av
1. funktionsnedsättningens konsekvenser för det
dagliga livet,
2. förekomst av beroende, missbruk eller överkonsumtion
av alkohol, narkotika eller annan substans
som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon,
3. förmågan att följa regler och förstå andras beteende i
trafiken, samt
4. kriminalitet.
6 § Vid läkemedelsbehandling för tillstånd som avses i detta
kapitel ska behandlingseffekt och behandlingsföljsamhet
särskilt beaktas.
Exempel på sådana läkemedel är Concerta, Ritalin och
Strattera.
7 § Vid innehav i grupp II och III ska den ökade trafiksäkerhetsrisk
som följer med sådant innehav beaktas.
Villkor om läkarintyg m.m.
8 § Behovet av villkor om läkarintyg ska bedömas mot bakgrund
av förhållandena i det enskilda fallet.
Allmänt råd
Vid behandling med läkemedel enligt 6 § bör villkor
om läkarintyg föreskrivas och prövning av frågan om
fortsatt innehav göras så länge behandling pågår och
därefter vid minst ytterligare ett tillfälle.

Däremot så känns användningen av begrepp som psykisk utvecklingsstörning väldigt kränkande och otidsenlig.
Jag blev precis uppringd av en journaliststuderande vid Göteborgs universitet som ville ha en kommentar om vad jag tyckte om de nya reglerna, jag hade precis läst föreskriften men hade svårt att säga något klart.
Även DN har hängt på och skrivit om detta.

Vad är Attentions hållning i frågan om att det ska krävas läkarintyg för körkort?

Jag kan å ena sidan se att det kan uppfattas som diskriminering, men jag kan inte blunda för att ett antal med egen diagnos som hört av sig till mig förlorat körkortet p.g.a. fortkörning och dessutom brukar ha problem med böter som de samlat på sig.
Många med egen diagnos skulle säkert tycka att införande av autobahn i Sverige med fri farthållning vore det optimala.
Men å andra sidan vill jag inte att potentiella medlemmar ska köra ihjäl sig. Eller bli invalidiserade, då det, hemska tanke, skulle innebära att de söker sig till ett annat förbund.

Okej, inget att skämta om kanske…

Men för att undvika fler olyckor framöver har jag gjort en varningsvägskylt, varning för ADHD. Bilden kan ses ovan.

Årsmöte med Attention i Göteborg

Idag hade vi årsmöte med Attention i Göteborg. Vi har valt en ny styrelse, där ett par nya förmågor valdes in och jag blev omvald till ordförande. Totalt var 15 personer närvarande och det var kul att det fanns ett intresse för de frågor som vi arbetar med.
Den största förändringen är att vi i år slopade suppleantsystemet, det finns ingen anledning att ha kvar det när personerna lika gärna kan vara styrelseledamöter.

Ljungbackens behandlingshem har fått kritik av SIS

Sveriges Radio P4 Väst ville ha en kommentar på vad jag ansåg om den kränkande straffmentalitet som råder på behandlingshemmet Ljungbacken i Uddevalla.

Vård genom straff och missbruk av befogenheter. Så går det till när unga vårdas på avdelningen Höjden på behandlingshemmet Ljungbacken i uddevalla. Det vittnar statens institutionsstyrelse, sis, om efter en oanmäld tillsynskontroll.

Höjden är en låsbar avdelning för pojkar mellan 15 och 20 år. Med kognitiv beteendeterapi och trygg miljö ska unga med bakgrund inom droger, kriminalitet och psykosociala problem få hjälp.

Men det stämmer illa med verkligheten. En elev berättar för Sis kontrollanter om personal som kallar dem för ”Jävla knarkare” och utför omotiverade drogtester. Personalen straffar eleverna genom att låsa in dem och låter också bli att posta elevers brev om de tycker att mottagaren är olämplig. Något som tillsynsensheten beskriver som absolut förbjudet.

Lyssna vad jag säger i inslaget.
Med tanke på att det var direktsändning, samt att jag bara hade en kvart på mig att sätta mig in i ärendet, så tyckte jag att det gick bra. Hoppa fram ca: 7 minuter så kommer jag.

H&M köper upp Cheap Monday

Eller snarare så köper de upp Fabric som äger bl.a. butikskedjan Weekday och Cheap monday, enligt DN. Jag vet inte om H&M missuppfattat att populariteten för dessa jeans är att de är billiga och att de inte är från ett stort märke. Även om det gått inflation i jeansens popularitet, och kvaliteten på Cheap mondays jeans går att ifrågasätta, det är lite som ett lotteri. En del jeans går sönder på tre månader, andra håller ett år.
Följer man personalens råd om att inte tvätta dem på tre månader när man precis köpt dem så får man undvika att sitta på ljusare underlag, för jag har aldrig stött på jeans som fäller lika mycket färg. Lika bra att slänga dem i tvätten med en gång.