Ny wake-up lampa från Philips

Jag har skaffat en ny Philips wake-up lampa, med beteckningen HF3485, tidigare hade jag HF3451. Den största skillnaden är att denna modell istället för en glödlampa drivs med en halogenlampa som är betydligt starkare än den tidigare modellen. Jag vaknade innan larmet gick igång, vilket jag tycker är mer behagligt sätt att vakna på... (Och oroa er inte, den har inte fågelkvitter förvalt som väckningssignal, kvittret på den förra lampan höll ju på att driva mig galen.)
Denna modell har också radio, samt möjlighet att spela upp MP3-filer från ett USB-minne som helt ny funktion.
Formgivningen är ny, jag tycker det är ett lyft jämfört med den förra som såg ut som en produkt formgiven av dem som formgav Philips produkter i deras köksserie på 90-talet. Lampan är något mindre än sin föregångare men tyngre, dock ger den ett något plastigt intryck och Philips borde ha gjort överdelen av glas.
Funktionen är kanske inte ny och konkurrenter har haft den ett tag, men skymningsläget är faktiskt inte att underskatta. Det innebär rent konkret att lampan är tänd och istället sakta tonar ned sig medan du somnar.

Veronica Palm blir partiledare?

Läser i Göteborgs-Posten att Veronica Palm listas som en av de troliga efterträdarna till Mona Sahlin som partiledare, det skulle kunna vara ett bra val. Till hennes fördelar lyfter GP fram hennes mediala begåvning och att hon betraktas som en skicklig politiker.
Till nackdelarna menar Kenny Genborg som skrivit artikeln att hon är en Stockholmsorienterad politiker som saknar förankring ute i landet och som inte har prövats i den politiska hetluften.
Det sistnämnda vet jag inte om jag håller med om, jag har sett henne debattera socialförsäkringsfrågorna mot Gunnar Axén vid ett flertal tillfällen och det är något som hon klarat med bravur. Jag träffade Palm tidigare i år, då var det troligt att hon skulle kunna bli nästa socialförsäkringsminister, men nu verkar det som om hon kan bli ny partiledare för Socialdemokraterna.
Palm framstår som ett perfekt val om Socialdemokraterna vill förändras, men det finns nog ganska många inom partiet som är ganska nöjda med hur det är idag och snarare tycker det är väljarna det är fel på.
Ordspråket om folket tycker fel - byt ut folket, känns inte så avlägset...

Debatt i Aftonbladet: Aspergers löser inga mordgåtor

Henrik D. Ragnevi i debattartikel i Aftonbladet: De pressetiska reglerna måste skrivas om

Det gick en kollektiv lättnad genom landet när uppgifter om att mannen som i media kallats för den nye Lasermannen anhållits, enligt polisen ör han misstänkt för ett mord och sju mordförsök. Det hann inte gå mer än ett dygn innan bland annat kvällspressen började spekulera om den misstänkte mannen kunde ha en psykiatrisk diagnos. När det sedan visade sig att han hade Aspergers syndrom pekas den diagnosen ut i media som en av orsakerna till varför dessa hemska dåd skett.

I samma stund som de flesta kände lättnad drog jag en djup suck, nu skulle återigen människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar dit bland annat Aspergers syndrom räknas pekas ut som potentiella förövare.

I somras hade jag en debattartikel med i Aftonbladet som handlade om att media skulle sluta använda psykiatriska diagnoser som lättköpta förklaringsmodeller till varför olika våldsdåd hade begåtts, men sett till de senaste dagarnas hantering av ämnet verkar denna eftertanke fortfarande saknas på de flesta tidningsredaktioner.

Om det saknar betydelse ska inte den berördes etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiösa åskådning eller sexuell läggning framhävas enligt de pressetiska reglerna som är framtagna av Pressens samarbetsnämnd. Till skillnad från exempelvis diskrimineringslagstiftningen nämner inte de pressetiska reglerna vare sig fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar överhuvudtaget och därför verkar det som om det är fritt fram att anspela på människors fördomar i spekulativa tidningsartiklar.

De pressetiska reglerna måste skrivas om och inkludera både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, för åtminstone jag har svårt att se på vilket sätt det är relevant att redan efter ett dygn och långt innan det är klart om den misstänkte är skyldig hänga ut dennes diagnos.

Det handlar inte bara om den berördes identitet utan också om att andra personer med Aspergers syndrom riskerar att kollektivt drabbas av omgivningens fördomar. För mig personligen och för många andra som har haft sin diagnos en längre period och är trygga i sig själva, behöver inte den här formen av skriverier vara ett stort problem. Men för dem som nyligen har fått sin diagnos kan enkla generaliseringar om att personer med Aspergers syndrom skulle vara mer benägna att begå våldsbrott vara fruktansvärt påfrestande och få personer som ofta redan mår psykiskt dåligt att må ännu sämre. I synnerhet när det redan finns mycket fördomar gentemot personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och många av dem som jag möter dagligen talar om den stigmatisering som de upplever från omgivningen. Där spelar media en betydande roll när det gäller vad de ger för bilder av människor med psykiatriska diagnoser.

Det kan handla om problem med att få arbete, kontakten med studiekamrater eller kollegor samt svårigheter med vänskaps-, kärleks- eller familjerelationer. Det sista denna grupp behöver är att stämplas ännu hårdare av medierna, i synnerhet när det tillhör ovanligheterna att personer med Aspergers syndrom begår sådana här våldsdåd. Aspergers syndrom innebär för många att de ofta har svårigheter med social interaktion, ofta har repetitiva beteenden och snäva intresseområden. Det finns inga kända kopplingar till att personer med Aspergers syndrom skulle vara exempelvis våldsammare än personer utan diagnosen.

Jag vet lika lite som någon annan varför personen som anhållits och som i media pekas ut som den nye lasermannen har begått dessa hemska gärningar eller vad han har haft för motiv bakom dessa.

I en av de många tidningsartiklar som publicerats läser jag att 38-åringen bland annat har ett stort intresse för cyklar, träslöjd och musik. Dessa intresseområden hade varit en lika rimlig förklaring till varför han skulle ha begått dessa gärningar som hans diagnos, men ingen skulle komma på den kopplingen.

Henrik D. Ragnevi
Ordförande Attention i Göteborg
Sekreterare i NSPHiG

Artikel publicerad i Aftonbladet, 09/11-2010, sid 28.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/medier/article8095068.ab