För fem år sedan, Eurokampanjen:

Idag var det betydligt lugnare ute på stan, mycket bättre stämning och mycket trevligare, ja nästan på gränsen till tråkigt... Men vi fick tårta på jobbet, princesstårta med ett tryck från en av de broschyrerna vi delat ut ovanpå... Arbetade med en tjej som heter Lena i hennes team på drottningtorget vid vår nya valstuga. Vår förra har folkpartiet, moderaterna och kristdemokraterna tagit över. (Jag fick en chock då jag såg material från KD därinne.) Jag följde på eftermiddagen med några andra från ett annat team till ett fik som ja-sidan öppnat, men det var knappast välbesökt. Under den tiden jag var där så kom det in en kvinna som frågade om var närmaste bankomat fanns så lite innan fem åkte jag hem.
SVT visade Viskningar & Rop, fast jag har sett den säkert tio ggr tidigare så såg jag om den en gång till, det är nog en av de bästa filmer som har gjorts. Sedan så lättar jag nu upp mig med MTV awards och dricker te. Det känns skönt att vara hemma själv på en lördagskväll.
2003-08-30

Vänstern - de verkligt konservativa?

Vi säger nej till avgifter för tunneln skriver idag Vänsterpartiet på GP:s debattsida. Det är inte förvånande för när senast sa vänstern ja till något, överhuvudtaget? Ett nej till avgifter för att finansiera tunneln innebär också ett nej till tunneln i sig. Göteborg behöver fler förbindelser över och under älven, Göta älvbron kommer inom de närmaste åren att tas ur bruk för att den riskerar att rasa. Det krävs en ny bro som står klar innan dess, annars finns ingen förbindelse för spårvagnarna över till Hisingen.
Men det behövs också en till tunnel för att minska trycket på Tingstadstunneln och det är inte heller fel att man satsar på en gång- och cykelbro över älven. Det behövs så många förbindelser som möjligt för att knyta Hisingen till fastlandet.
Detta kostar dock pengar och måste finansieras, därför är det också mest logiskt att avgiftsbelägga tunneln. Alternativet är att tunneln inte byggs.
Att bara införa trängselavgifter i Göteborg och satsa mer på kollektivtrafik som Mats Pilhem och Sören Kviberg tycks tro löser inte problemet ifall det inte finns några förbindelser att åka kollektivt på.
Det största problemet i den här stan är att man har politiker som verkar ha som mål att flytta tillbaks Göteborg till 50-talet och tyvärr är vänstern de mest konservativa av dem.

För fem år sedan, Eurokampanjen:

Så nu är jag tillbaks ute på backaplan och snackar med folk på gatorna, det är mycket roligare än affischering och jag är betydligt bättre på det. Det nya teamet känns helt okej, dessutom så ville två andra team till ha med mig.
Jag var med Ja till Europa på en öl efter jobbet, det var väldigt intressant att höra vad andra människor har för åsikter och ideologier. Alla moderater är inte kapitalistiska svin, även om jag är mycket skeptisk till dem fortfarande... ;-)
Hamnade i en intressant diskussion om humanism kontra kapitalism med två killar där den ene också var socialist och den andre liberal moderat. Någonstanns är vi ändå bara människor om man plockar bort yttre attribut. Ändå kändes det lite konstigt att stå i baren och diskutera livsfilosofier med en person som man annars skulle definiera som fienden. Jag har kanske lärt mig något ikväll i alla fall.
Eller så är jag bara påverkad av de två ölen jag drack, efter denna hårda vecka så tål jag inget. Men det känns så skönt att vara tillbaks ute på gatorna igen.
2003-09-28

För fem år sedan, Eurokampanjen:

Idag har nej-sidan roat sig med att förtala mig och mina kollegor. En del nöjer sig inte med verbala förlämpningar utan hotar med fysiskt våld. Jag har under dagen blivit kallad för hora, prostituerad, köpt av näringslivet, kommunist, rasist, idiot, oinsatt, korkad, med mera...
En politiker i medelåldern från Vänsterpartiet i Göteborg som hade kallat mig för prostituerad i sin argumentation, gick efteråt fram och bad om ursäkt, men då hade han redan utnyttjat mig till sin fördel. Likadant gjorde Gudrun Schyman i sitt tal och pekade på oss som sålt sig till kapitalet.
Innan hade jag fått henne att signera mitt exemplar av Lennart Lönnrots bok om Euron, en av grundarna till Vänster för EMU.
Men vilken sann socialist utnyttjar någon så kränkande för att denne tycker annorlunda i EN fråga, men sedan ändå delar samma värderingar? Är det åsiktsfrihet? Är han prostituerad för den lön som han får för sina politiska uppdrag? Han kanske borde ta och ta reda på vad ordet betyder innan.
Eller de som enbart är ute för att debatera för att briljera sin egen kunnighet, alltså om de jobbade 10 - 12 timmar varje dag under den press vi står under så hade de fattat att man inte är så jäkla laddad för att ha de värsta diskussionerna, och konstigt om man inte har läst hela framtidskonventet. Det är på flera hundra sidor (plus bilagor) byråkratiska och mycket öppet för tolkningar. Visst det är kanske jättedåligt av mig att jag inte läst det och tänker rösta ja, men 99.8% av Sveriges befolkning har inte läst det heller, oavsett hur de tänker rösta... Och jag har inte från några andra källor hört att det där skulle stå något som förespråkade gemensamma skattenivåer i alla länder.
Jag är fortfarande en privatperson även då jag har min t-tröja och jacka med ja-symboler på. Och nej, vi får inte så jävla bra betalt som en del tycks tro. Flera som jag känner får mer i a-kassa per dag och jobbar inte alls, framförallt behöver de inte stå och le ödmjukt medan de tar emot all skit från höger och vänster.
Nej-sidan snackar om att detta valet handlar om demokrati, men den demokrati som de uppvisar vill då inte jag vara med i, den påminner mer om fascism och det trodde jag alla människor som var socialister kämpade emot.

Efter att ha läst framtidskonventet och gjort ett par timmats research så hittade jag följande:

"Artikel III-65
1. Om inte annat föreskrivs i konstitutionen skall denna artikel tillämpas för att nå de mål som anges i artikel III-14. Bestämmelserna om tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera skall fastställas i europeiska lagar eller ramlagar. Dessa skall antas efter det att
Ekonomiska och sociala kommittén har hörts.

2. Punkt 1 gäller inte bestämmelser om skatter och avgifter, bestämmelser om fri rörlighet för personer eller bestämmelser om anställdas rättigheter och intressen."
(sid 87 av 263)

Jag kan inte tolka detta annat än som att den förbjuder ECB att bestämma över hur varje medlemsland ska sätta sina skatter, och att det förbjuder dem att utöva några sådana påtryckningar. Dessutom så nämns olika punkter för hur ett lands budgettunderskott kan behandlas, inte bara bötesavgifter som nej-sidan lyfter fram. De delar som behandlar kulturpolitik var mycket intressanta, det känns mycket positivt att det redan finns inskrivet i grundstadgarna att kulturen är ett område som det ska värnas om.
2003-08-29

För fem år sedan, Eurokampanjen:

Dagens statistik för affischering, min slavdrivande kollega är ju så förtjust i det.

0 gånger har jag fått gått på toa.

1.5 liter vatten har jag druckit.

2 ggr har jag fått rökpaus.

7 är antalet timmar jag jobbat utan mat.

9.15 är antalet timmar jag jobbat idag.

15 minuter hade jag lunchrast.

19.45 var tiden för lunchen.

och min kollegas (galningen från Borås) favoritresultat då:

47 skyltar fick vi satt upp. Hans mål är femtio... Jag har arbetat som en gnu, som en packåsna, som en emu...

Laget som satte upp näst flest hade fått upp 37, alltså de kunde inte fatta att vi hade fått upp så många... Det andra laget fick upp 25 skyltar.

Och vad säger kollegan när vi packar ihop för dagen, ja nu lägger vi in några extra plakat och brädor för imorgon så ska vi komma upp i sextio. Alltså vad är det vi ska effektivisera bort, min kvarts långa lunchrast?

Jag ringde min "chef" och frågade om jag kunde få byta arbetsuppgifter. Alltså jag är helt knäckt efter detta...
Förhoppningsvis så får jag det.
2003-08-27

För fem år sedan, Eurokampanjen:

Idag har jag affischerat, det var fruktansvärt tråkigt och framförallt jobbigt. Och det känns väldigt förlegat i dagens samhälle. Vem bryr sig om vad som står på affischerna i alla fall?
Det är nog den sämsta typ av marknadsföring som finns. Visserligen så gillar jag den type-o-negative limegröna färg vi har på en av affischerna, som är ungefär samma färg som jag har på väggarna i mitt vardagsrum. (Min hyresvärd kommer säkert älska färgen... ;-)
Men nej-sidan river ju ned affischerna hela tiden för oss...
Så istället för att få tala med folk på stan som jag tycker är givande så måste jag sitta i en bil och åka runt och sätta upp affischer. Det som jag stör mig på är att jag måste polisanmälla den vandalisering som pågår. På ett par nedrivna affischer så hade någon klottrat Ung Vänster, jag hoppas verkligen inte att de är så puckade att de skriver en avsändare. Det hade ändå kännts rätt okej att göra en anmällan mot en Sverige Demokrat, ja faktiskt riktigt bra t.o.m. Men någon från vänstersidan? Nej, det känns inget vidare, dessutom så säger dessa att de värnar om demokrati, men hur väl passar detta in i ett demokratiskt samhälle? Är det ett sådant demokratiskt samhälle de vill ha där våld styr, med tanke på de hot som förekommit? Det luktar inte demokrati, det luktar fascism. Och det trodde jag att vi på vänstersidan var emot.
Ytterligare en anledning att rösta ja den 14 september.
2003-08-25

CV-databaser - nej tack!

Jag vet inte om syftet med CV-databaser är att sysselsätta arbetslösa med att fylla i sina CV i ett oändligt antal CV-databaser så de håller sig sysselsatta. Kanske rör det sig om en enorm arbetsmarknadspolitisk åtgärd, men jag har noterat att det blivit allt vanligare att man t.ex. från Arbetsförmedlingens sida länkar till ett bemanningsföretag som vill att man ska fylla i sin CV i deras databas.
Detta trots att alla arbetssökande redan finns registrerade i Arbetsförmedlingens egen databas med CV, samt att personer som söker jobb faktiskt kan registrera sig på arbetsförmedlingens egna webbsida med sitt CV. Det minsta arbetsförmedlingen hade kunnat kräva av dem som annonserar om jobb är att de ska använda deras eget verktyg.
Att fylla i en CV-databas tar kanske 20 minuter som dessa företag påstår om du har en utbildning, kanske har haft ett jobb och har varit med i scouterna. Men om du har flera olika utbildningar, flera kortare kurser, haft en uppsjö med tillfälliga projektarbeten och brett engagemang i olika föreningar så snackar vi timmar.
Ett bevis på att ett företag har fått hybris är när de har egna CV-databaser som de vill att man ska anmäla sitt intresse för utlyst tjänst genom. Förutom att du ska klicka i rutor, fylla i exakta datum, bläddra genom långa dropdownmenyer ska du dessutom plita ned ett personligt brev, ofta med en begränsning på längd på 700 tecken. Det motsvarar inte ens fem sms, i bästa fall finns det en räknare annars får man sitta och gissa hur många tecken som får plats.
Jag har precis suttit och fyllt i en sådan här databas för en utlyst praktikplats inom EU, jag kan förstå att man använder sig av en sådan sak i en såpass byråkratisk organisation. Men annars brukar jag nobba direkt om jag ser att man inte kan ansöka genom att maila in sin ansökan som pdf-fil.
Riktigt irriterande är de CV-databaser där man först ska fylla i allt och sedan när man når det sista steget så står det att man gärna får ladda upp sitt CV och personliga brev som fil. Ja, då kan man starkt ifrågasätta varför man suttit och fyllt i all denna information i flera tidigare steg.

För fem år sedan, Eurokampanjen:

Det finns så mycket människor ute på stan som mår dåligt och de vill berätta allt. Många av oss i kampanjen bara går, men jag står kvar, lyssnar och stöttar. Men så har jag också en röd stjärna på jackan, det förpliktar...
För första gången i mitt liv så känns det som om jag gör något som är bra och viktigt och jag faktiskt tror på det jag gör även om det är tufft nu. Vi blir hotade och förföljda av Sverige Demokrater från Nej till EMU, som också sprider värsta lögnerna om oss.
Men vi har som officiell front att spela med öppna kort. Fast när ingen ser på så sätter jag upp "Vänster för ja" märken på lyktstolpar på andra långgatan. Sedan så delar jag ut utanför nej-sidans valstugor broschyrer från Vänster för ja som handlar om hur människor får mer makt genom EMU, Europas kvinnors kamp är också vår kamp, Nejsägarna sviker global solidaritet. Och det funkar faktiskt, jag har fått flera att tänka till en extra gång. De kanske inte säger ja med en gång men på valdagen den 14:e September så ska de komma ihåg:
Nej till nationalism, ja till solidaritet, ja till euron.
Jag gick in idag i valstugan hos Nej och gav dem två av dessa broschyrer och bad dem tänka till en extra gång innan de går Sverige demokraternas ärenden.
Det jag fick som svar tillbaka är vad alla från nej rabblar som en ramsa i sömnen, varför får du mer betalt än oss? Jag får inte speciellt bra betalt, jag har 1500:- mindre i lön för denna perioden än vad min tidigare grundlön var på, där hade jag åtminstone övertidsersättning, något jag inte har här. Men detta jobbet är dock betydligt mer givande och roligare även om det finns motgångar också.
Tråkigt idag var att jag inte fick vara med den grupp som jag var med igår och iförrgår, och den nya gruppen som jag hamnade med fungerade inte alls och två av dem, en kille (18 år) och en tjej (20 år) bråkade om vem som skulle vara teamledare. Killen tyckte att han skulle vara det eftersom han vart med längst medan hon tyckte att han inte kunde ta att de hade valt henne. Vem som är teamledare är knappast viktigt, det viktiga är att gruppen ska kunna samarbeta och fungera.
Vi åkte ut till Volvo i Torslanda enbart för att det skulle visa sig att det skift vi trodde skulle sluta ett inte slutade förrän klockan tre, jag delade ut material till dem jag kunde och på expeditionen på Volvo var de riktigt trevliga och ville ha mer material än vad de fått från metall.
Det blev bråk mellan de två jag inte tidigare jobbat med, den andre tjejen som jag jobbat ihop med hela veckan tyckte också detta var jobbigt. Men vi är trötta och slitna efter denna veckan, denna helgen är jag faktiskt helt ledig, om ingen ringer in mig. Det ska bli så skönt...
Idag fick vi besök från Carl Bildt, jag hoppas han inte kände igen mig från den där Micke Bindenfeldt fest för Christer Sturmark då jag sölade grön sörja på hans skjorta vid buffén, nä det kan han knappast ha gjort... Jag applåderade inte så entusiastiskt åt honom. Ju mer jag ser av moderaterna öppet, desto svårare blir det för mig att övertyga människor om att detta är ett bra projekt som stöds av en klar majoritet av de andra socialistiska partierna i Europa.
2008-08-22

När inte ens ett par skor piggar upp...

Idag har jag vart låg, och de flesta människor har säkert sådana dagar. Inte ens inköpet av ett par nya svarta chelsea-boots på NK piggade upp mig. Jag hade kollat upp dem dagen innan då jag var på där och tänkte att det är lika bra att köpa dem då det var precis sådana som jag vill ha, så jag åkte dit idag och gick ut med dem i en NK-kasse.
De är i svart läder, och med en riktig träklack denna gång. Modellen är en klassiker som slog genom under 60-talets början med Beatles och som sedan burits av åtskilliga stilikoner under följande årtionden. Detta utgör mitt fjärde par under de senaste åren. Det enda som gör mig skeptisk är att jag tycker Gant är ett dyrare svenne-märke och som inte skiljer sig väsentligt från Dressmann i stil på mycket av utbudet.
De vill säkert vara något i stil med "Ralph Laureen", men det känns bara odaterat och ointressant. Nu finns det i och för sig en viss skillnad, Gant tillverkar skor och det gör tack och lov inte Dressman och de här skorna var förövrigt snygga och de såg bättre ut än Rizzos modell...
Förövrigt har ju inte Gant varit ett amerikanskt märke på väldigt länge utan ägs av ett svenskt bolag som köpt upp rättigheterna. Förövrigt gäller detsamma för Rizzo, det ägs av Wedins och är ett svenskt företag som låtsas vara italienskt sedan de köpt upp det italienska företaget och därmed också dess licens.
Det är synd att det inte syns då andra svenska märken och designers lyckas kännas både internationella och svenska på samma gång. Både Gant och Rizzo känns mest som om de försöker att låtsas vara något som de inte är. Det är som om Volvo skulle sluta designa och bygga bilar här och flytta allt detta utomlands men fortfarande hävda att det var ett svenskt bilmärke. Vilka skulle de lura?
Nåväl det spelar för min del ingen större roll och jag är säkert bara extra pessimistisk idag för att jag är på uselt humör…
Det är bara att glömma dagens bekymmer, imorgon kommer nya…

För fem år sedan, Eurokampanjen:

Människor blir så sura när det är dåligt väder ute och det kändes riktigt jobbigt idag. Vi i teamet fikade ihop imorse och gick genom Nej-sidans argument, det fanns så mycket nationalistisk propaganda och lögner i deras material att det var skrämmande, ännu mer skrämmande är att människor verkligen tror på detta på allvar. De spelar verkligen inte rent, men jag hade inte räknat med att de skulle sprida fakta från Sverige demokraterna... Min fiendes fiende är också min vän brukar det heta, men jag skäms för att vänstern i Sverige har gett efter för nationalistismen.
Sedan finns det så mycket idioter ute, man måste ändå försöka att tala med dem och förklara hur det ligger till, men tillslut orkar man inte. Om en person som är helt övertygad om att Tyskland kommer ta våra pengar så är det svårt att säga annat än; nej, du kan vara lugn, de kommer inte att ta våra pengar och sedan får en massa andra konstiga påståenden om invandring, budgettunderskott och självständighet i en enda röra och samtidigt ifrågasätter vem jag är. Ja då blir jag bara så trött, då vill man inte diskutera utan bara föra en monolog och det gäller att inte ge efter då... Det är svårt att vara trevlig just då, det är då man får lust att svara ; när jag hör dina åsikter så tycker jag inte det är någon förlust ifall vi förlorar vår demokrati för världen klarar sig bättre utan dem.
Trots att opinionsiffrorna pekar nedåt just nu så tror jag att vi kommer lyckats ta hem detta... Sunt förnuft och solidaritet för Europa måste segra...
Men Jonas Sjöstedt tycker att jag är en lallande idiot. Jag tar det som en komplimang, för man måste vara en idiot om man vill ändra den rådande ordningen som Fassbinder sa.
Men Jonas, om dina argument mot EU för tio år sedan var att östeuropa aldrig skulle få gå med i EU och de är på väg in nu, varför säger du nej fortfarande? Var är din solidaritet med dessa människor i betydligt fattigare länder och varför går du nationalisternas ärende?
Det känns tveksamt om jag någonsin kommer kunna rösta på vänsterpartiet igen efter detta...

Sun Wall - sätter Kina på kartan i nedre centrala Göteborg

Efter vart och shoppat i Nordstan där min vän Sanna köpte två par skor inför den stundande hösten och en tur till NK där jag också kollade efter nya pjucks. Jag hittade ett par väldigt fina chelsea boots från Gant som kostade 1500:- och som jag vill ha. Får se om jag köper dem...
Sedan bestämde vi oss för att äta, utbudet av enklare restauranger är ganska begränsat i den delen av stan och vi kände oss inte tillräckligt uppklädda för att gå in på SoHo.
Så istället hamnade vi på en liten kinakrog med namnet Sun Wall, där de varje dag serverar tre små rätter bestående av friterade räkor och friterad kyckling med sötsur sås, samt biff med bambuskott och ris för 69:- och dessutom ingick det banan med glass till efterrätt. En öl kostade 39:- och ett glas rött 32:-, det var heller inget litet glas... Med sådana priser spelar en pittoresk inredning mindre roll, låt oss säga att det gör det hela mer autentiskt.
Bilden blev inte så bra, även om Sanna blev väldigt bra på kortet. Jag har verkligen blivit bortskämd med hur bra bilder digitalkameran tar jämfört med den usla kamera som finns i mobilen.
Efter denna billiga middag avslutade vi istället med att gå till Kafé Wallgatan och dricka stans dyraste caffe latté för 38:-. Jag trodde att t.ex. redan nämnda SoHo var dyrast med 37:- men tydligen inte. Det var inget fel på den men jag vet inte om jag kan säga att det var den bästa latté jag druckit.

Lärare okunniga om förintelsen

Det skriver Svenska Dagbladet i en artikel. Men faktiskt med dessa frågor så förstår jag om bara 2 av 5000 tillfrågade svarade rätt. Jag gjorde inte själv någon direkt lysande insats. Rätt svar i fet stil, mitt svar i kursiv stil.

Vilket år skedde de första massarresteringarna av judar, enbart på grund av deras etniska tillhörighet?
1933
1935
1938
1939
1940
1941
1942

Jag och årtal, 1942 kändes för sent och 1933 kändes för tidigt. Jag chansade och det blev fel, två år ifrån. Men med tanke på att det skedde för 70 år sedan känns inte en felmarginal på två år så illa ändå.

Hur stor andel av den tyska befolkningen var judar 1933, i den mening att de tillhörde en judisk församling?
Mindre än 1 procent
1-5 procent
6-15 procent
16-30 procent
Mer än 30 procent

Religion hade förlorat sin betydelse under Weimarrepubliken i 20-talets Tyskland, utgick från att det var få som var med i en församling och det var tydligen rätt.

Hur stor andel av de judiska barnen i Europa dödades under andra världskriget?
0-20 procent
21-40 procent
41-60 procent
61-80 procent
81-100 procent

Väldigt konstig procentsatsindelning med att ha 81-100 procent och dessutom påstå att det är rätt. 100 procent betyder att ingen skulle ha överlevt, vilket inte stämmer. Då skulle det inte funnits några judar i Europa att prata om idag. Det står också Europa, menar Forum för levande Historia att vi t.ex. här i Sverige också dödade barn som hade judiskt påbrå? Hade det stått 99 procent hade jag köpt det alternativet.

Under perioden för Nazityskland förföljdes och mördades romer. Detta folkmord har ett eget namn som används ibland. Vilket?
Porrajmos
Shoa
Alnaqba
Förintelsen

Aldrig hört talats om, trodde det var en kuggfråga och att man helt enkelt skulle tro att det hette något annat, för om man inte inkluderade Romerna i Förintelsen så skulle det ju vara som att man betraktade dem som mindre värda människor.

Vilken grupp av romer ansåg nazisterna vara den som vållade det Tredje riket störst problem?
De "renrasiga romerna"
Romer på ockuperad mark
Romer från blandäktenskap med icke-romer
Kringresande romer

Minns att man i filmen Kvinnorna på Rosenstrasse av Margarethe von Trotta behandlade Tysklands syn på kvinnor som var gifta med judiska män och samma problem borde även kunna gälla för Romer.

Vilka av följande läger byggdes huvudsakligen för att mörda judar? (Två alternativ är riktiga, på grund av teknisk begränsning kan du här bara välja ett, de rätta svaren redovisas i slutet)
Dachau
Chelmno
Treblinka
Katyn
Hadamar
Gulag
Bergen-Belsen

Här valde jag Treblinka eftersom det är det mest kända av dem. Bara två av svaren anses vara rätt men både Bergen-Belsen och Dachau var koncentrationsläger. Typisk fråga som ska framstå som förvillande.

Många tyskar deltog i de omfattande avrättningarna av civila judar under Förintelsen. Om en person vägrade delta i avrättningarna vad skulle ha hänt med den personen?
Personen skulle ha blivit avrättad
Personen skulle inte ha blivit avrättad, men skulle ha sänts till ett koncentrationsläger
Familjen i Tyskland skulle ha löpt stor risk att avrättas
Personen skulle ha omplacerats eller på annat sätt befriats från att delta
Ingenting särskilt skulle ha hänt

Okej, 3 rätt av 7 möjliga. Men min specialisering när det kommer till Tyskland kommer till Weimarrepubliken under 20-talet och sedan det explosiva 70-talet och jag har främst studerat Tysklands historia utifrån ett filmhistoriskt perspektiv men som kräver att man också sätter sig in i landets historia för att kunna sätta in filmerna i en kulturell kontext.
Tysklands historia är så mycket mer komplext än vad som framgår i den svenska grundskolans historieutbildning och det tycker jag är ett betydligt större problem än att lärare inte vet exakta årtal eller procentsatser.

För fem år sedan, Eurokampanjen:

Idag har jag jobbat i nästan 13 timmar. Jag har ont i muskler som jag inte ens visste att jag hade, men det känns faktiskt som att vi kan vinna detta. Idag har jag talat med många invandrare som aldrig har brytt sig om att rösta i Sverige tidigare men i detta valet så ska de göra det och de är oftast mycket positiva till euron.
Det råder fortfarande många missförstånd om att det har blivit dyrare med euron i andra länder inom unionen. För många är det en aha-upplevelse då jag förklarar att det beror på den svaga valutan.
En tjej jag talade med idag skulle rösta nej till Euron för att hon kunde ju inte betala med den svenska Euron i Tyskland, jag förklarade att det skulle hon visst kunna, men att vår euro skulle ha en svensk prägling på ena sidan av myntet.
En man påstod att han var socialist men då jag talade med honom en stund och gav honom broschyrer så kröp det fram de mest inskränkta nationalistiska åsikterna som inte har med solidaritet till andra människor att göra. Men det gav mig bara fler argument för, Ja till Euron, Nej till nationalism.
Men jag tror det är bra att jag kan peka på den röda stärnan på bröstet med ett € i vid behov. Även om jag är opartipolistisk då jag arbetar. Roligast idag var en äldre kvinna som skulle rösta ja med motiveringen, de säger nej till allt, de sa nej till metersystemet och nej till högertrafik... Hur skulle det se ut om vi inte använde metersystemet idag som enda landet i Europa? Frågade hon mig.

Vi gjorde Affischer idag och mitt team på Hisingen fick upp flest, hade flest kontakter, men så förlorar vi mot centrum på grund av att vi inte hade fler samtal... Okej, vi var någon mer i laget, men på backaplan efter sex finns inte så mycket folk att tala med och de flesta vill bara vidare.

Tyvärr så såg jag inte de jag talade med igår som jag lovat Vänstern för EMU broschyrer till men jag ska vara på Backaplan imorgon. Jag träffade på min kompis Towe och även hon ska rösta ja, jag tror till och med att min morfar lyssnade på mig nu. Men jag vill egentligen inte diskutera politik eller euron med dem, jag vill bara tala om vad jag har upplevt under dagen eftersom det ändå är viktigt för mig. Jag vill tala om kvinnan som berättar om hur hennes man har dött och hur hennes son inte får barnpension sedan han slutade gymnasiet. Sedan är det kanske fel av henne att anklaga EU för det då de knappast satt upp regler som snarare berör Sveriges egna finanspolitik, men jag tror ändå att hon behövde att någon tog den krititken.
2003-08-20

En del plagg köper man ofta

Vissa plagg köper man om på nytt igen, och detta är säkert den fjärde svarta smala slips som jag införskaffat mig. Exakt vad som hänt med de andra är oklart och de verkar bara ha försvunnit.
Men förmodligen så har jag glömt dem på något hotell, lånat ut dem eller helt enkelt bara tappat dem.
En svart slips är betydligt mer användbart än till begravningar, en svart slips känns coolt på ett avslappnat sätt samtidigt som det är välklätt. Att det sedan är fruktansvärt lätt att matcha en svart slips gentemot andra färgade skjortor är ingen nackdel. Undvik dock alltid att ha en svart slips med helvit skjorta och kostym om du inte ska på begravning, risken är annars att du uppfattas som serveringspersonal.
Slipsen på bilden är inköpt på H&M för 200:- vilket får ses som ett fynd. Den kunde varit aningen smalare, men en vanlig slips är ungefär en cm bredare.

Stadgemöte i Stockholm

Jag sitter med i stadgegruppen som har som uppgift att se över Attentions förslag på stadgeändringar. Till skillnad från vad många tror har vi inte något mandat att göra några ändringar i övriga delar av stadgan, bara att formulera om de förslag som redan har presenterats.
Jag var själv uppe i talarstolen i Västerås och talade för att inte rösta genom det lagda förslaget och att den grupp som nu ser över förslaget skulle tillsättas.
Att diskutera stadgar kan förmodligen uppfattas som tråkigt, men det var en ganska intressant diskussion. Bland annat diskuterade vi vad det innebär att om 20 procent av medlemmarna kräver det ska ett nytt årsmöte utlysas.
Är det då ca: 1200 personer som ska höra av sig till kansliet och kräva ett nytt årsmöte? Eller är det enskilda lokalföreningars styrelser som ska gå ihop och kräva ett nytt årsmöte och man då räknar på antalet medlemmar?
Det sistnämnda scenariot innebär att om tre av de större föreningarna går ihop så skulle man kunna kräva ett nytt årsmöte och gå mot övriga 37 lokalföreningarna.
Samtidigt så skulle en formulering om 20 procent av lokalföreningarna, där man räknar varje som en röst inneburit att om åtta mindre föreningar gått ihop hade de kanske inte ens motsvarat mer än ett par procent av medlemmarna.
På årsmötet så har varje förening ett antal ombud där maxantalet är 3 stycken men detta gäller bara på redan utlysta årsmöte.
Ett tredje alternativ hade varit att för att utlysa ett nytt årsmöte så skulle det krävas att minst åtta föreningar som representerar minst 20 procent av medlemmarna ska krävas för att utlysa ett nytt årsmöte, men jag tror att en del tycker att det hade varit för krångligt.
Gruppen har i alla fall frågat Förbundsstyrelsen vad de egentligen menar med 20 procent av medlemmarna.

Jag klarade för första gången av att åka tåg fram och tillbaks mellan Göteborg och Stockholm, där tåget på hemresan var försenat med en timme. Det innebar att jag fixade en total restid på 7 timmar. Förvisso i första klass på hemvägen (vilket alltid är enklare än andra klass då det oftast är mindre folk i den vagnen, lugnare och det är inte lika många som går fram och tillbaks) men i det här fallet var också första klass billigare än andra.

För fem år sedan, Eurokampanjen:

En del människor är emot euron av lustiga skäl. Som en äldre kvinna idag som sa att hon ville rösta nej till euron. Varför frågade jag henne.
Hon svarade att det skulle bli så mycket fler småmynt och det ville hon inte. Jag förklarade för henne att precis som i Finland så skulle inte vi trycka upp de minsta valörerna, 1 cent och 2 cent, utan vårt lägsta mynt skulle bli 5 cent, ungefär motsvarande vår 50 öring.
Då sken hon upp och så gav jag henne en broschyr om europasammarbetet och så gick hon därifrån glad och skulle rösta ja.
Alla är inte så lätta att övertyga dock. Speciellt medelålders arbetare, men då pekar jag bara på min röda stjärna med en € på jackan och talar om hur euron kan användas för att styra makten från kapitalet, storföretagen åter till politiker.
Och hur storföretagen idag vill betala ut löner i den svagare kronan och ha sina intäkter i en hög valuta som euron, och vem gynnas av det?
Sedan så nämner jag att mitt starkaste själ att jag är för euron är för att östeuropa är på väg in i EU och hur detta kommer att kunna hjälpa dem på fötter, 2006 kommer Polen att vara med, kanske samtidigt som Sverige. Skulle det inte kännas konstigt ifall Sverige inte var med och bidrog med sin del i sammarbetet.
Ofta så nämner jag hur fackföreningar kan sammarbeta över gränserna, då glimtar det till hos dem, och även om de säkert är negativa till EU och euron så har jag planterat ett frö i dem om att det faktiskt finns något solidariskt med EU och gett dem mer information vart de kan vända sig, t.ex. vansterforemu.se.
Förhoppningsvis hinner det fröt gro till att de på valdagen lägger en ja-sedel i valurnan.
Det gick okej idag men oj vad det var svårt, det gällde verkligen att vara skärpt och lyhörd och lyssna på vad de sa, samt tänka efter på vad jag själv sa. Men jag tror att det gick bra för att vara första dagen.
2003-08-19

Om fler hade ADHD minskar arbetslösheten

Det skriver läkaren och frilansjournalisten Anders Hansen i en artikel i Läkartidningen. I den hänvisar han till en undersökning som presenteras i Occupational and Environmental Medicine, där artikelförfattarna utgått från förvärvsarbetande individer mellan 18 och 44 år från tio olika länder. Dessa är USA, Spanien, Tyskland, Libanon, Mexiko, Nederländerna, Belgien, Colombia, Frankrike och Italien.

Totalt omfattade studien data från drygt 7000 individer, både män, kvinnor med olika utbildningsnivå anställda både inom privat och offentlig sektor och som intervjuats och utvärderats avseende bland annat ADHD.
Enligt artikelförfattarna uppfyllde 3,5 procent DSM-IV-kriterierna för ADHD. Det bör betonas att uppgifterna endast kommer från de intervjuer som gjorts med studiedeltagarna och inte från journaler. Studiedeltagarna fick också uppge hur ofta de varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom under den senaste 30-dagarsperioden.
Resultaten tyder på att individer med ADHD hade nedsatt arbetskapacitet jämfört med individer som inte har ADHD. Om man slår samman arbetsbortfallet per individ med antalet individer med ADHD i samtliga av de studerade länderna rör det sig om en omfattande nedsättning av arbetskraften med 143,8 miljoner dagars arbetsbortfall per år.

Det ska dock betonas att analysen inte tar hänsyn till annan samsjuklighet, poängterar Hansen. Komorbiditet är vanligt vid ADHD och i vilken utsträckning det påverkar arbetsbortfallet som noterats i studien har man inte tagit hänsyn till.
Förutom de problem som det leder till för individen och dennes anhöriga, innebär detta också en stor kostnad för samhället. Dessa kostnader bör man ta hänsyn till i diskussionen kring behandling av ADHD då arbetsbortfallet innebär stora kostnader.
Artikeln avslutas med ett påstående om att det också kan vara ekonomiskt motiverat för arbetsgivare att överväga om personalen bör genomgå screening för ADHD så att individer som diagnostiseras kan få behandling.

I Anders Hansens referat saknas reflektioner över vad denna undersökning kommit fram till.
Undersökningens resultat påvisar att arbetsbortfallet motsvarar ca 400.000 personer som inte arbetar alls, men samtidigt saknas kritik mot att det kanske inte är personerna med ADHD som det är "fel" på, det kanske är arbetsdagarna som är för långa? Men någon sådant synsätt saknas. Och faktiskt, om fler personer haft ADHD hade fler behövts på arbetsmarknaden och därmed hade också arbetslösheten sjunkit.
Jag har varit inne på det tidigare, korta arbetstiden och anpassa arbetsmarknaden för alla. Det är bara så man kan få ut fler människor med neuropsykiatriska funktionshinder på arbetsmarknaden.
Sedan kan man ifrågasätta trovärdigheten i en undersökning som inte brytt sig om att ta med aspekter som samsjuklighet då personer med ADHD ofta drabbas av annan psykisk ohälsa, inte minst när personen gått obehandlad.
Dessutom verkar man ha missat en aspekt, de flesta med ADHD arbetar inte. Arbetslösheten inom denna grupp kan vara så pass hög som upp till 70 procent.
Jag skulle dessutom vilja ifrågasätta artikelförfattarnas slutpåstående om att arbetsgivare skulle se till att fler bland dess anställda fick genomgå utredning och får behandling på grund av ekonomiskt incitament.
Är det inte större risk att personer med ADHD i ännu högre grad hamnar utanför arbetsmarknaden efter att arbetsgivare fått vetskap om personens diagnos? Denna diskriminering löser ingen medicinsk behandling i världen…

Bladerunner har nypremiär, igen...

Hur många gånger kan man klippa om en rulle och kränga ut den på biograferna igen? När Ridley Scott har slut på idéer så klipper han bara om en film - det har han gjort tidigare med Alien och det är väl åtminstone tredje gången han klipper om Bladerunner. Och hur kommer det sig att det bara händer med filmer som Harrison Ford är med i? Samma sak hände ju med Star Wars som också gjorts om ett antal gånger.
Det finns nu inte mindre än fyra olika versioner av filmen, en amerikansk bioversion, en internationell bioversion, en directors cut och en final cut, det blir nästan parodiskt. Men något säger mig att detta inte kommer bli en final cut, om ett par år så kommer Ridley Scott säkert att klippa om den i en ultimate cut. Varför den dessutom går upp på bio när den redan kom på DVD tidigare i år är smått obegripligt, du kan dessutom köpa en samlingsbox på 5 DVD som innehåller alla versioner och mer information än du vill veta om Bladerunner.
Jag undrar om den där boxen innehåller en förklaring på varför regissörer måste in och pilla i redan avslutade verk. Själv så hatar jag att gå in och ändra i saker som jag gjort och som jag känner är avslutade, inte nödvändigtvis att de är det...
Dessutom börjar det bli ganska tröttsamt att man uppdaterar alla filmer i takt med att tekniken förbättras. Visst jag förstår att det är lockande, men spela in nya filmer istället. En film blir sällan så bra igen som när man ser den för första gången. Och därför ska ni istället för Bladerunner se the Dark Knight på bio i helgen om ni inte redan har gjort det.

Han festade i 15 timmar

Imorse vid sjutiden avslutade jag som varit firandet av att jag blivit 30 på Burger King på Avenyn. Naturligtvis inte lika dramatiskt som en tidigare SSU-ordförande, men jag vill minnas rubrikerna om hur hon festat i 9 timmar och jag trodde att det var helt normalt men tydligen är det något fruktansvärt skamligt att ha kul i det här landet.
Det blev väldigt tydligt under festivalen Way out of west, som är kantat med regler om vad man inte får lov att göra.
Dricka alkohol får bara lov att göras inom inhängnade områden, det är tydligen viktigt med regler som förhindrar människor från att dricka sina dyra öl ur plastmugg var de vill inom festivalområdet.
Den främsta anledningen att gå dit hade varit för att se Broder Daniel, men tyvärr tyckte jag inte att det var värt att betala 1300:- för att se dem, istället så firade jag hemma med mina vänner.

Men jag sitter och lyssnar på spelningen just nu i ipoden sedan någon vågat bryta mot reglerna om att man inte fick ha med sig inspelningsutrustning på konserten.

Framåt tolvslaget så bestämde vi oss för att gå ut, då tyckte jag att det var en bra idé att byta om till smoking vilket var en oväntad succé. Jag trodde det skulle kännas fånigt att gå ut i smoking när ingen annan hade det men tvärtom, jag har aldrig varit med om att så många kommit fram och berömt ens kläder, och detta i ett land där man inte pratar med främmande människor.
Vi åkte karaoketaxi ner till stan, vilket är en smått fantastisk idé. Faktiskt så borde alla taxibilar ha en karaokeanläggning.
Vi hamnade först på Magnus och Magnus, där vi drack öl. Eftersom vi är i Sverige så stänger de 2 så det var bara att gå vidare mot Avenyn. Där hamnade vi på Avenyn No 1 efter att vakten i stort sett dragit in oss på stället. Vi slapp betala inträde och blev bjudna på shots.

Sedan hamnade vi på Excet fram tills klockan 4 på morgonen. Excet har under de senaste åren slått upp en ny våning och har tagit över hela huset och inte ens det räcker. Det har hänt mycket sedan jag var där sist, nu huserar de även på taket och har gjort om det till en takterrass. Jag hade inte besökt denna del tidigare och intrycket påminde lite om Munkkällaren i Visby.

Efter detta hamnade vi på Flying Scotchman fram tills de stängde klockan 5. Och vad sjutton gjorde vi där, ja det är smått obegripligt... Utbudet av ställen som har öppet till kl. 5 är alltför få i Göteborg, vi kan konstatera det.

Sedan hamnade vi på Burger King, vilket är en perfekt avslutning på en sen kväll, eller tidig morgon.

Det kanske är bakfylla men jag tror inte det men jag ryser när jag lyssnar på inspelningen av Broder Daniels sista spelning.

Ikväll kommer det bli betydligt lugnare, vi funderar på att gå ut och äta middag. Tyvärr har jag redan ätit pasta så det kommer inte bli pasta etc. i alla fall. Hm, kanske dags att pröva ett nytt ställe.

Tack alla som kom igår och ville fira min 30-års dag.

Paris Hilton som presidentkandidat...

See more Paris Hilton videos at Funny or Die

Efter att McCain i ett påhopp mot Barack Obama jämfört honom med kändisar som Britney Spears och Paris Hilton kom ett svar från Paris Hilton själv där hon utpekar sig som nästa presidentkandidat och utpekar John McCain som världens äldsta kändis och som kommer ihåg när dans var en synd.
Sedan presenterar sig Paris Hilton som att hon är en kändis också, men inte från dåtiden och när den vithårige rynklige mannen drog in henne i sin presidentvalskampanj måste det betyda att hon kandiderar till posten. Men det utan att lova några förändringar som den där andra killen, jag är bara het.
Efter att ha kollat upp var man kan få den bästa solbrännan i tidningen Travek, förklarar hon från sin solstol hur hon skulle kombinera de två presidentkandidaternas förslag på lösning för energikrisen på ett sätt som faktiskt lät riktigt rationellt.
McCains valkampanjsläger svarade tydligen på detta:
- Det betyder åtminstone att Paris Hilton har en bättre energipolitik än vad Obama har.
Påhoppen om att McCain skulle vara en gammal föredetting svarade de inte på.

Voxra tillgängligt med förmån men med begränsning

Jag fick precis ett mail från en uppmärksam medlem som varit i kontakt med GlaxoKleinSmith angående att Voxra inte omfattades av läkemedelsförmånen, det vill säga att läkemedlet inte går att få inom högkostnadsskyddet. Det är ändrat sedan den 26 juni i år, enligt ett pressmedelande från Läkemedelsförmånsnämnden, LFN.
Dock råder en viss begränsning, det gäller bara för patienter som inte uppnått behandlingsmålet med SSRI eller annat läkemedel mot depression.
Fortfarande är inte den aktiva substansen Bupropion rekommenderad som behandling för ADHD, men eftersom läkare har fri förskrivningsrätt så har det väldigt liten betydelse.
Priset för behandling med Voxra 300 mg blir något billigare än med Zyban 150 mg, som ska tas två gånger dagligen, priset blir då 16.87 per dag för Voxra jämfört med 19.05 för Zyban.
Ett villkor från LFN är att all marknadsföring från GlaxoSmithKlein tydligt informera om begränsningen av subventionen, något som jag inte behöver ta någon hänsyn till. Vare sig Voxra eller Zyban brukar vara förstahandsalternativet för behandling vid ADHD, men när de läkemedel som finns inte fungerar kan det vara ett alternativ.
Det finns däremot ett undantag, för dem som står i kö för utredning och vill pröva ett medel mot sin ADHD så kan detta vara ett läkemedel att fråga efter, eftersom det kan vara svårt att få t.ex. Concerta eller Strattera utskrivet innan man fått sin diagnos och läkare har fri förskrivningsrätt för Zyban och Voxra.

Just nu har jag kvar att hämta ut tre paket med Zyban, men vi får se om jag kommer att gå över till Voxra i höst, en stor fördel är att man kan ta Voxra på morgonen medan Zyban måste tas både på morgonen och på eftermiddagen.

Byt namn på gatorna på Guldheden!

Som stolt Guldheden-bo så är det fruktansvärt irriterande att man har döpt alla gator till antingen Doktor konstigt-efternamn eller Syster förväxlingsbart-förnamn, eftersom det gör det fullt omöjligt för mig att förklara vägen för besökare. Jag vet vad min egen gata heter, Doktor Sydows Gata men sedan är det slut. Jag kommer inte ens ihåg vad de två olika busshållplatserna närmast heter (förutom att det är något med Doktor först).
När man talar om att anpassa staden för funktionshindrade så pratar man bara om att anpassa trottoarkanter, att man inte ska ställa ut reklamskyltar på gatan och tillgång till ramper eller hiss.
Jag har aldrig hört talats om att man ska anpassa staden utifrån människor som har svårt att orientera sig i staden. Bara en sådan enkel sak som att sätta ut gatunamn på fler ställen skulle underlätta, för det finns idag inte alltid.
Ja, det skulle inte hjälpa på Guldheden eftersom alla gator i stort sett heter samma sak.
Detta är kanske inte ett problem för de flesta människor som inte har ett neuropsykiatriskt funktionshinder och som bor här, men det är väldigt förvirrande för dem som inte bor här men ska hälsa på för de förväntar sig att jag ska kunna förklara hur de ska ta sig hit utifrån vilken gata de befinner sig på.
Det är inte ovanligt att gator får namn efter personer, men att man bara ger dem namn som är fruktansvärt svåra att komma ihåg och väldigt förväxlingsbara måste vara något unikt för just Guldheden. Jag kan inte komma ihåg att jag tyckt att det någonsin varit ett problem i något annat område som jag har bott på.
Det är nästan så jag överväger att anmäla detta till den kommunala avdelning som arbetar med tillgänglighetsfrågor i Göteborg.

The Dark Knight

Om jag skulle vara en seriehjälte så skulle jag svara Batman. Batman har till skillnad från de flesta andra tecknade superhjältar inga övernaturliga krafter eller förmågor som han kan använda sig av, förutom ett väldigt mörkt sinne och ständig törst efter rättvisa. Och när det kommer till serietidningsactionfilm så har Batman alltid regerat, okej nästan alltid. Åtminstone gjorde han det när jag gick i tredje klass, då svämmade affärerna över med Batman-prylar och loggan fanns till och med på en läsk som smakade ungefär som Fanta.
Tyvärr fick jag aldrig se den första filmen på bio, utan jag såg den på video - utan ljud för att mamma inte skulle höra.
Men när Batman Returns kom, såg jag den samma dag som filmen hade premiär i Sverige och jag tyckte den var fantastisk. Jag har sedan dess älskat Tim Burtons mörka, suggestiva och gotiska stil och miljöer. Han gav Batman den svärta som vår "antihjälte" behövde. Dessutom fungerar samspelet mellan Batman, Catwoman och Pingvinen oerhört bra.
Den följdes upp i enligt mig underskattade Batman forever, som är den mest psykologiska av dem och det är en skam att en directors cut aldrig får se dagens ljus, då Schumacher verkar lagt hela projektet bakom sig.
Denna dödssynd kunde varit okej om det inte var för att han sedan gjorde Batman & Robin. Det finns inget snällt man kan säga om den filmen och den dödade Batmans anseende för en lång tid. Dessa filmer finns samlade i nya utgåvor på DVD i en snygg box för den som är intresserad.

En ny Batman
Fram tills att den nyskapande regissören Christopher Nolan tog över och gjorde en helt ny film om den maskerade hjälten med filmen Batman begins. Det var en mörkare historia som berättades i ett långsammare tempo och som tog fäste vid den psykologiska aspekten som finns i Batman.
Jag har sett samtliga av dessa filmer på bio och det fanns ingen tvekan om att jag inte skulle se The Dark Knight. Recensionerna har varit smått lysande, filmen har i Göteborg varit utsåld varje kväll och jag har därför inte kommit iväg förrän nu.
Jag var lite orolig när jag hörde att man skulle göra en ny film med Jokern i huvudrollen, då jag egentligen tycker att det är en av de tråkigare skurkarna i Batmans värld.
I Heath Ledgers tolkning var det onödigt, för han är fullkomligt lysande som den mer oberäkneliga kaostörstande och anarkistiske Jokern.

Analys av filmen
Det finns däremot en sak som alltid varit genomgående i Batman och det är att individerna är aldrig själva ansvariga för de incidenter som tidigare drabbat dem och vad de reagerar mot beror oftast på detta. Det är väldigt intressant ur både ett psykologiskt och socialt plan, och det gäller både vår hjälte och dennes antagonister. Däremot är det val de gör och hur de hanterar sina känslor efteråt deras eget beslut. Där de väljer om de ska kämpa för ett bättre samhälle eller istället bekämpa ett sådant som hämnd.
Där skiljer sig Batman Begins och Dark Knight sig något åt, mycket fokus lades på att förklara Batmans psykologiska utveckling i förra filmen, medan Scarecrow hamnade i bakgrunden och framstod som en ganska platt karaktär. Förklaringen i serien är visserligen inte så spännande (han blev mobbad som barn och ville sedan hämnas).
Dark knight är rent visuellt lik sin föregångare, men där en del fokus flyttats från Bruce Wayne (i båda filmerna gestaltade av Christian Bale) till Aaron Eckharts karaktär Harvey Dent, Gotham citys distriktsadvokat och lagens riddare som kämpar för att juridisk väg spränga maffian - medan spränga för Batman har en mindre metaforisk betydelse.
Nu uppstår en viss konkurrens mellan dem då Harvey dejtar Bruces föredetta flickvän Rachel (i denna film spelad av Maggie Gyllenhaal). Men den försvinner (nästan) då Harvey ger uttryck för sin beundran inför Batmans mer handgripliga metoder och Bruce bestämmer sig genast för att stötta Harveys kommande politiska kampanj. Om Rachel kändes malplacerad i förra filmen, så har hon större betydelse här, men fortfarande är Bruce Waynes ego viktigare än henne även om han gärna vill tro något annat. Vilket leder till att hon också väljer Harvey framför Bruce, men det låter betjänten Alfred Bruce slippa att få reda på.

En fallen hjälte
Under filmens gång så ställs också Harvey inför ett liknande öde som så vanligt i denna series värld. Jokern har arrangerat en fälla med hjälp av en delvis korrumperad poliskår där antingen Harvey eller Rachel dör, inför detta dilemma bestämmer sig Batman för att försöka rädda Rachel själv och skickar polisen till Harveys undsättning. Men Jokern har gett honom fel adress och istället möts han av Harley och Batman gör ett försök att rädda honom, men han får svåra brännskador i ansiktet efter explosionen. Polisen når inte fram i tid och Rachel dör, vilket får Harvey att anta karaktären som Two Face i en mer plågad och realistisk tolkning än det överspel vi såg från Tommy Lee Jones i "Batman Forever".
Det finns inget som är tydligt gott eller ont i Batman, möjligen den äldre polischefen Gordon i så fall som tyvärr blir Two Face måltavla.
Däremot finns det ingen förklaring till Jokerns agerande, i början av filmen säger han: "Whatever doesn’t kill you will only make you stranger…"
Han lämnar två olika förklaringar till sina ärr i ansiktet, men något svar till vad som drivit honom till den psykotiska galning som han är idag finns inte.
Det som är intressant är att både Harvey (i början av filmen) och Jokern fungerar som en ljus och en mörkare spegelbild av Bruce Wayne. Där Harvey är den man som Bruce Wayne skulle kunna (och kanske vill) vara som är accepterad i samhället, medan Jokern får fungera som det avskräckande exemplet som helt förlorat kontrollen och låtit sitt alterego helt tagit över.
I serietidningarna har det angetts två olika förklaringar till Jokerns bakgrund, inga av dem presenteras i den här filmen vilket det gör i Batman från 1989. Det finns helt enkelt ingen anledning och därför kan det inte heller finnas en förklaring till vad som driver Jokern, förutom att han kan och gillar vad han gör.
Kanske är det också vad som är det mest skrämmande.

Idag fyller jag 30-år

Det uppmärksammades med en liten bild på mig i GP. Jag vet inte varför just jag fick vara med, om de frågar alla som fyller jämnt, eller om det är för att jag varit publicerad i tidningen eller för att jag är en av deras prenumeranter. De frågade mig om jag hade några fritidsintressen och jag tog upp att så länge vården inte fungerar i Göteborg så kommer jag inte ha någon fritid.
Tyvärr tyckte de förmodligen inte att det var en lämplig kommentar på familjesidorna, men jag tar varje chans jag får att kommentera de långa vårdköerna.

I helgen så firade min vän Sanna mig, vi var och grillade hos några bekanta till henne. Trots att det skulle regna så hade vi tur, det föll bara ett par droppar strax efter vi ätit. I present av Sanna fick jag ett årsabonnemang på tidningen Fokus, som jag tycker var en riktigt bra present då det är ett av de bättre samhällsmagasinen.

Sedan gick vi ut, vi hamnade på Gossip där vi tog ett par shots. Vi gick sedan vidare till Neff men orkade inte med kön. Sedan kommer vi inte in på Sticky av någon outgrundlig anledning... Och sedan går vi till Bliss men de har precis stängt så vi äter på mcdonalds och åker sedan svarttaxi tillbaks till Sannas lägenhet i Västra Frölunda.
När jag vaknade på morgonen hade en av Sannas katter valt att sovit precis där jag lagt min svarta skjorta som nu var täckt av hår, den är dessutom av ett sådant material som drar till sig hår så om jag bara gått omkring med den skjortan i hennes lägenhet ett tag så hade hon inte behövt dammsuga.


Idag kommer min pappa och hans sambo Hilde hit och ska sova över. Vi ska till Liseberg och se på Allsångsuppträdandet och sedan äta middag på Gothia Tower.

Nystartsjobb har hjälpt 3,4 procent!

I en märklig debattartikel i dagens GP signerat Eva Flyborg, Mikael Janson och Cecilia Wigerström, samtliga från Folkpartiet, slår sig för bröstet för att 17.000 personer av en halvmiljon totalt som har fått ett nystartsjobb. Det är en åtgärd som då har hjälpt 3.4 procent bland dem som befinner sig i regeringens diffusa utanförskap. Självklart är varje person som får ett arbete en stor framgång för den enskilde, men ingen kan väl påstå att det är en lyckad reform som strukturellt påverkat arbetslösheten?
För instegsjobben ondgör man sig över att endast ett sådant tillsatts inom Göteborgs kommun, men man nämner ingen siffra över hur många som fått arbete i övriga landet.

Exakt hur många som befinner sig i detta diffusa utanförskap underslutet av den socialdemokratiska mandatperioden varierar, innan valet så var det 1.5 miljon människor enligt moderaternas egen kampanj, en siffra som till och med borgerliga ledarskribenter drev med. Direkt efter valet så sjönk siffran enligt Anders Borg till en miljon. Nu är den nere på en halv miljon enligt Folkpartiets debattörer, det är inte illa av socialdemokraterna att efter sin mandatperiod minska arbetslösheten med en miljon människor under samma tidsperiod. Eller så har borgerliga politiker bara plockat lite siffror ur luften och använder som man tycker, vilket är det mest troliga. Arbetslösheten har förövrigt aldrig varit så hög som den var 1992, då 17 procent var arbetslösa och vid den tiden satt de borgerliga vid makten och då är det den officiella siffran med öppen arbetslöshet som redovisats.

Förövrigt så måste ju ordet "utanförskap" vara det mest missbrukade inom politiken just nu. De uppfinner till och med ett nytt begrepp, utanförskapsområden istället för att tala om förorter. Det är faktiskt mer kreativt än vad Nya Moderaternas Grafiska profil uppmanade till:

Förbättra - inte förändra
Undersköterska - inte offentliganställd
Det ska löna sig att arbeta - inte sänka ersättningsnivån
Fler människor i arbete - inte tillväxt
De som tjänar minst - inte låginkomsttagare
Mångfald - inte privatisering
Människor får bestämma själva - inte välja själva
Enskilda företag eller enskilda aktörer - inte privata företag
Nya jobb - inte riktiga jobb
Människor som saknar jobb - inte arbetslösa
Människor - inte individer eller medborgare
Utanförskap - inte segregation

Folkpartisterna är väldigt lojala trots att de förmodligen inte måste följa moderaternas grafiska profil har de lyckats med att få in ordet "utanförskap" i sin debattartikel, ingress och medryckare inräknat, hela 21 gånger. Det låter smått parodiskt när man läser den.
Varför inte kalla saker vid sitt rätta namn? Människor som saknar jobb är arbetslösa och det finns förorter som har stora problem med segregation och som beror till stor del på den bostadspolitik som förts och som förs.
Det blir bara rörigare av att man blandar ihop begreppen. Till exempel så pratar debattörerna om Folkpartiets egen rapport "Utanförskapets karta - arvet efter Mona Sahlin", utan att läst rapporten undrar jag varför det är hennes ansvar när hon tillträdde som partiledare efter valet 2006. Men här gör man i alla fall äntligen ett försök att definiera vad begreppet utanförskap innebär. Det handlar enligt Folkpartiet om låg sysselsättningsgrad, dåliga skolresultat och lågt valdeltagande.
De sista två är nya, eller kanske inte riktigt. När man talat om utanförskap i skolan har det varit de elever som frysts ute från gruppen och som utsatts för mobbning. Naturligtvis är inte mobbning något som förbättrar skolresultaten för den utsatte men man har inte gjort något från politiskt håll för att minska den. Och mobbning har inte heller enligt Lärarförbundet minskat under de senaste 20 åren. Jag tror att de barn som dagligen utsätts för dessa övergrep hade varit gladare om Björklund tagit deras problem på allvar och såg till att skolorna börjar följa skollagen. Då kanske de skulle slippa all ångest och oro och börja kunna lära sig läsa, skriva eller räkna. Kanske också snappa upp lite fysik, biologi och kemi, det blir ju så mycket lättare att fokusera när man inte behöver oroa sig över att få syra hällt innanför tröjan.

Att man mäter valdeltagandet som ett mått på utanförskap var nytt, men det förklarar förmodligen varför siffran för utanförskap kunde vara så högt. För att räknas som du är med i gemenskapen så ska du ha ett arbete, du ska ha barn som inte har problem i skolan och du ska dessutom deltaga i samtliga val. Ja, det är nog ganska många som faller bort då.
Kanske har vi ett helt land där samtliga 9 miljoner människor befinner sig i ett konstant utanförskap?