Om att få ADHD som vuxen i TV4

Annika Sundbaum-Melin var med i TV4 imorse och pratade om hur det var att få sin ADHD-diagnos i vuxen ålder. Annika ska föreläsa tillsammans med Per Fosshaug fick jag veta. Väldigt snygg affisch, ser nästan ut som något som jag själv hade kunnat gjort. Typsnittet Eurostyle är ett av mina favoriter.

En klockren analys om varför ord som bidragsberoende inte borde användas:

Jag hittade ett väldigt bra blogginlägg om vad olika begrepp rent retoriskt förmedlar på Resursbloggen:

I den svenska politiken har det på sistone talats mycket om det s.k. "bidragsberoendet", och jag tänker syna detta språkbruk lite närmare. Det brukar sägas att "kärt barn har många namn", och så är det sannerligen även i detta fall; språkbruket beror som alltid på vem avsändaren är, samt vilket syfte denne har. Men är ordet "bidragsberoende" ett rättvist språkbruk? Om en medborgare är sjuk och behöver vård, kallar man väl inte denna för "vårdberoende", utan "vårdtagare"? Borde då inte "bidragsberoende" fortsättningsvis kallas för "bidragstagare"?

Ordet "beroende" har en negativ och aningen nedvärderande klang - den som är beroende av någonting skäms ofta redan för detta, och att sedan ensidigt kallas för att vara "beroende" upplevs säkert i många fall som kränkande. Varför används då ordet "bidragsberoende"?
Ibland verkar det som om avsikten är att en skjuta in en moralisk kil mellan de som klarar sig helt utan bidrag och de som inte gör det, och - i många fall - mellan de som arbetar och inte arbetar. Det är helt enkelt ett klassiskt "Vi och dom"-tänkande som automatiskt leder till en ökad misstro mot de som är bidragstagare, vilket i sin tur ytterligare brännmärker grupper av människor som redan är utsatta.

Vidare antyder ordet "beroende" att det möjligen finns ett underliggande missbruk - jämför med alkohol-, drog- och spelberoende - ungefär som att "bidragsberoende" är en åkomma som man behöver hjälp att avvänjas från. En intressant fråga är om det möjligen är välfärdsstaten som vi skall avvänjas från?

Att använda begrepp som "bidragsberoende" ökar helt enkelt den stigmatisering som finns mot sjukskrivna, inte minst mot dem med psykisk ohälsa där problematiken inte är synlig. Men det är många som får bidrag från staten, är inte exempelvis Carnegie där staten gått in och betalat närmare fem miljarder för att rädda 400 ekonomers arbeten "bidragsberoende" om något. (Så påstår en del att regeringen saknar en aktiv arbetsmarknadspolitik.)
Utanförskap är ett annat sådan ord som inte borde användas i debatten. Jag vet inte vilken reklambyrå som Moderaterna anlitade som kom på det, förmodligen samma byrå som Svenskt Näringsliv anlitade under euro-valet som påstod att hela Sverige skulle hamna i ett utanförskap om vi inte införde euron.
Så med det i åtanke så befinner sig ju hela befolkningen i utanförskap, och om alla är utanför så är de väl det tillsammans?

Så röstade jag i EP-valet:

Idag kom jag äntligen iväg och röstade i EP-valet. På kultursidorna i Expressen kunde du idag läsa om varför Lars Gustafsson lägger sin röst på Piratpartiet.
Här är varför jag gör det:
Amelia Andersdotter är en förbannat bra debattör och ett fynd för piratpartiet. Jag har mött ett flertal politiker på olika nivåer, men hon är en lysande retoriker och som är fruktansvärt insatt i vad hon lyfter fram och som förtjänas att uppmärksammas. Om tio år så kommer hon ha en ministerpost i det här landet. (Förmodligen inte för PP:s räkning dock, men det är bara min bedömning.)
Jag anser också att linjär media har spelat ut sin roll, det finns ingen anledning att sända ut TV-program som de flesta människor inte tar del av. Det är betydligt bättre att använda etern till vettigare saker som mobila bredband.
Och det är förbannat trist att den delen aldrig belyses i media. Unga människor tittar inte på TV, då kan vi inte ha en lagstiftning som förbjuder människor från att se på TV-program, vi bor inte i Iran.
SVT överför varje månad 1000 terabyte i streamat material från sina servrar, det är knappast gratis. Det är också en fullkomligt idiotisk teknisk lösning jämfört med vad bittorrent-tekniken innebär. SVT har inget mot en sådan lösning, men en liten grupp bakåtsträvare på andra sidan Atlanten säger nej.
Att bittorrent på sikt kommer leda till att TV-bolagen kommer stänga ned och bara syssla med sändningar av material som kräver att det sänds live, det är en helt annan sak.

Det är absolut inget problem att Piratpartiet inte vill driva några andra frågor. Renodling betyder bara att de kommer bli mer framgångsrika på det de är bäst på.
Om det finns någon fråga som jag velat att de skulle driva i EP?
Ja, det skulle vara att hela EU inför enhetliga elkontakter, för det är helt ologiskt att ha olika kontakter.

Ett svek mot patienter med ADHD

– Stopp för läkemedel mot ADHD är ett obegripligt svek, skriver jag idag i en debattartikel i Dagens Apotek.
Sedan ett drygt halvår är det i princip omöjligt för vuxna som diagnostiseras med adhd i Västra Götalandsregionen att få medicinering. Detta bryter mot Socialstyrelsens rekommendationer och är ett svek mot patienterna.
Dagens Apotek är en ny satsning och som distribueras med tidningen Dagens Medicin, och Dagens Apotek skickas också ut till Sveriges farmaceuter enligt deras sida. Jag antar att det är Sveriges Farmacevtförbund inom Saco som man menar med det.
Artikeln finns också utskickad som Pressmeddelande och på Attention VGL:s webbsida.

Barn till kriminella utan stöd

I senaste numret av socialpolitik läste jag en väldigt intressant artikel av Anders Jalakas om hur barn till kriminella behandlas i Sverige. Artikeln bygger till stor del på Anneli Björkhagen Turessons doktorsavhandling Mor i fängelse - mödrar och barn berättar.
Oftast befinner sig dessa unga redan i en social utsatt situation, till följd av förälderns kriminalitet och missbruk.
Vad Björkman Turesson menar är att varken polis, socialtjänst eller kriminalvården har något som helst barnperspektiv.
I ett par fall har polisen försökt få barnet att ange modern, eller använt barnets situation som utpressning för att få modern att erkänna. I de fall barnet varit hemma när polisen gjort en husrannsakan har ingen hänsyn till barnet visats.
Något som Björkman Turesson menar kan skapa enorma skuldkänslor hos dessa ungdomar efteråt.
- Det är upprörande. Att de inte har sett barnet när de gick in i lägenheterna, det är en sak. Men att man till och med använt barnen för sina egna syften är ju katastrofalt, säger Björkman Turesson.

När det blir dags för modern att avtjäna fängelsestraffet kommer nästa smäll, då blir barnet i värsta fall bostadslös, i bästa fall får det kanske bo hos släktingar i andra fall fosterhem.
Ett skäl är att socialtjänsten är att deras riktlinjer för hyresstöd inte gäller vid längre straff än för sex månader. Men det finns enligt Björkman Turesson lösningar, socialtjänsten kan se till att att lägenheten hyrs ut i andra hand till de nästan vuxna barnen som då slipper bli bostadslösa.
- Det kanske kostar 500:- mer i månaden under den här tiden. Men jag tror att man måste försöka hitta långsiktiga lösningar så att barnen inte drabbas dubbelt och förlorar både sin förälder och bostad samtidigt, säger Björkman Turesson.
Allt är dock inte helt nattsvart utan det finns i avhandlingen också goda exempel där polisen med hänsyn till barnen valt tidpunkt för gripandet. En mamma som kunnat behålla lägenheten, trots ett långt straff. En lärare som engagerat sig och blivit en värdefull stödperson.
Flera av barnen, men inte alla, hade också återhämtat sig väl från tiden vid gripandet till att Björkman Turesson intervjuade dem.

Saker som man blir trött på...

Jo, jag lever. Jag har bara haft en helt galen månad. Jag har gjort fyra resor till Stockholm under en två veckors period och deltagit under en massa olika möten och konferenser.
Jag har varit på Föreläsningsutbildning, Visa vägar, mitt första förbundsstyrelsemöte och på det första mötet med Handisam.
Under dessa timmar på X2000 har jag bara inte suttit och twittrat och uppdaterat min facebook-status. Jag har även haft gott om tid att läsa SJ:s tidning Kupé.

De har en avdelning som kallas för Fråga lokföraren. Där kan läsare maila in sina frågor och så svarar en lokförare på dem.
Jag reagerade över en fråga inskickad av signaturen Oskar som undrade hur mycket el drar mellan Stockholm och Göteborg.
Han får till svar att SJ och KTH under en längre tid gjorde mätningar som resulterade i ett snittresultat på 5400 kWh beräknat på sträckan mellan Stockholm och Göteborg med ett X2000-tåg med sex vagnar och 311 sittplatser som gör tre uppehåll under resan. Tydligen går 20-40 procent av denna förbrukning till värme, fläktar eller luftkonditionering.

Och nej, jag har inte fått något frispel och blivit galen, här kommer det jag tycker är intressant:

Kostnaden för 1 kWh ligger på 50 öre, det blir 9-10 kronor per sittplats. Alltså, tio spänn per sittplats! De säljer för fan tågbiljetterna för hundra gånger det priset!

På Göteborgs centralstation har jag sett reklam för flygresor som ropar ut:
Berlin: 299:-
London: 199:-
Paris: 299:-
Rom: 399:-

Sedan hämtar du ut din tågbiljett:

Stockholm: 1142:-

Om ett icke statligt företag hade betett sig så här hade det kallats för ocker och hade varit olagligt, men för SJ är det tydligen okej. Och de är så korkade att de dessutom talar om det för alla resenärer i sin egen tidning. Eller det är väl vi resenärer som är de riktiga fårskallarna som de kan blåsa.

Gammal skåpmat från S

Har man inga nya eller egna idéer kan man alltid byta namn på gamla, det var min tanke efter att ha läst dagens debattartikel av SvD signerad Sven-Erik Österberg och Ylva Johansson.
Ärligt talat så blir det pinsamt uppenbart att Socialdemokraterna inte är vana att driva oppositionspolitik men man kan åtminstone kräva att de inte bara karboniserar de borgerligas förslag och byter namn på de flesta av åtgärderna.
Det enda lite nya i sammanhanget är en kompetensförsäkring som ska ge rätt till vidareutbildning, men även det har diskuterats tidigare.
Och inte ett enda ord om hur man ska få personer med psykisk ohälsa eller psykiska eller neuropsykiatriska funktionshinder ut på arbetsmarknaden.
Eller jo, man föreslår ju att man ska slå ihop Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och ge den nya myndigheten det fyndiga namnet Kraftsam. Exakt vad för skillnad det ska bli förstår jag inte, kanske är det tänkt att denna grupp ska få arbete där…

Komma ut som folkpartist?

Enligt testet euprofiler.eu på internet är jag tydligen Folkpartist. Testet fokuserar på Europaparlamentsvalet och visar vilka partier som dina sympatier ligger närmast och för mig blev resultatet Folkpartiet. Det känns väldigt svårt för mig att acceptera det.
Nu undrar jag om man kan söka hjälp?
Finns det något botemedel?

Jag är orolig för hur mina vänner, släkt och familj kommer att reagera, kommer de att acceptera mig som Folkpartist. Jag har absolut inget mot folkpartister, jag har flera nära vänner som är folkpartister, kan de ha smittat mig?

Egentligen så borde jag kanske förstått detta tidigare, det fanns så många tydliga tecken…
Jag har t.ex. alltid tyckt att Lars Leijonborg och Cecilia Malmström har varit trevliga politiker. Och jag tyckte att Marit Paulssons utspel om att sluta äta ekologisk mat var modigt på ett dumdristigt men ändå intressant sätt.
Jag behöver nu all hjälp och stöd som jag kan få när jag befinner mig i denna identitetskris.

Enligt en artikel i SVD så kommer Europaparlamentsvalet betyda storslam för Socialdemokraterna och Moderaterna, och enligt den översta tabellen så ligger jag nära dem. De kommer också tvåa, respektive trea på min lista över partier som jag enligt testet ska rösta på.

Apoteksmonopolet avskaffas

Nu står det klart att privata aktörer ska ta över 466 apotek, skriver DN i en artikel idag.

Kan någon förklara för mig hur avskaffandet av apoteksmonopolet ska leda till;
a) längre öppettider
b) fler apotek
c) lägre priser på läkemedel
d) högre löner för personal

Jag tycker det låter som en omöjlig ekvation, men det skulle vara möjligt om man:
a) sänkte priserna på inköp
b) ökade volymerna
c) minskade antalet anställda

Alternativ a kan vi utesluta, eftersom Sverige pressat på för generiska kopior på läkemedel så är inköpskostnaderna låga.
Alternativ b) känns tvivelaktigt, det är möjligt att reklamförbudet för receptbelagda läkemedel skulle hävas och att det skulle få människor att gå och "kräva" mer läkemedel eller nyare och dyrare sådan. Men eftersom läkemedel för överskådlig framtid kommer att vara finansierad via allmänna medel är det inte speciellt troligt.
Kvar finns bara att minska på mängden personal, med tanke på hur ineffektiv personalen verkar vara på apoteket är det förmodligen det mest rimliga.
Skulle det alltså kunna bli så att de som förespråkat privata apotek för att de trodde det skulle bli fler arbetstillfällen och högre löner, istället kommer förlora sina arbeten?

Eller finns det fortfarande, trots alla motbevis under finanskrisen, fortfarande människor som tror på en övernaturlig marknadsformel?

Undrar vad det finns för antipsykotiska läkemedel mot det?

Fruktansvärt?

Frukt gör dig fet, skriker Aftonbladet ut. Men det är snarare fruktos, fruktsocker som riskerar att göra dig fet, fruktos finns det mängder av i frukt. Det misstänker Christer Enkvist, som är överläkare i Trollhättan och medicinsk rådgivare vid Västra Götalandsregionen i en debattartikel i DN.
Livsmedelsverket vill dock inte ta tills sig Enkvist resultat skriver DN i denna artikel.

Själv fick jag från en självutnämnd expert höra för ett par år sedan att just fruktos i juice var livsfarligt och därför skulle man dricka färskpressad juice som inte innehöll tillsatt fruktos.
Jag undrade då för mig själv hur kroppen skulle kunna känna skillnad på om fruktoset var tillsatt eller inte, det är ju ändå samma ämne.

Själv sitter jag och småskrattar åt alla människor som desperat hållit sig undan kanelbullar eller kakor på fikarasterna, eftersom de inte velat gå upp i vikt. Och så visar det sig att frukt är lika illa.

Att äta måttligt i rätt mängd verkar fortfarande vara det mest idiotsäkra sättet att hålla vikten. Jag kanske skulle kunna skriva en bok på det ämnet?