David Eberhard raljerar om vad han kallar för det nationella trygghetssyndromet

Dock sker det med flera felaktiga uppgifter som han inte verkar ha kollat upp ordentligt. Han påstår bland annat att Frankrike och Sverige har världens kortaste arbetstider, men missar att Sverige faktiskt har längre arbetstider än Tyskland, Danmark, Norge, Finland, Belgien och Nederländerna m.fl. Hela listan finns här, då är ekonomifakta inte en oberoende sida, utan ägs av Svenskt Näringsliv som är motståndare till sänkt arbetstid - precis som Eberhard tycks vara.
Riktigt upprörd verkar han vara över de EU-direktiv som infördes vid årsskiftet för att minska övertiden, vilket drabbade hans egen verksamhet fär övertid och jour är vanligt.
Hans tes är att kortare arbetstid inte kommer leda till minskad utbrändhet. Men även om man räknar så subjektivt som Svenskt Näringsliv så stämmer inte Eberhards siffror.

Neuropsykiatriskt funktionshindrades möjligheter på arbetsmarknaden

Idag fick jag under andra dagen av Psykiatrisamordningsdagarna möjlighet att delta i en paneldebatt som belyste psykisk ohälsa och arbetsmarknaden. Vilket var väldigt kul eftersom det är en av de frågor som jag verkligen brinner för.
Jag förde bland annat fram att det är kanske inte så lyckat att man på arbetsförmedlingen har en kategori som man kallar för psykiskt funktionshindrad, som inkluderar allt från schizofreni till Asperger eller ADHD. Samtidigt har man tre olika kategorier för personer med hörselnedsättningar och tre stycken för personer med synnedsättningar, men bara en kategori för denna breda grupp. Vilket naturligtvis är helt orimligt, hur ska man då kunna ta fram lösningar som är anpassade för de olika grupperna och helst då på individnivå, det säger sig självt att det blir väldigt generella lösningar.
En lösning som jag tror behövs och som man aldrig pratar om är företagen och arbetsgivarens roll, varför satsar man inte på massiva informationskampanjer mot denna målgrupp för om hur det är att anställa personer med dessa problem så spelar det ingen roll vilka reformer man satsar på, för det kommer inte att innebära någon förändring för denna gruppen på arbetsmarknaden.
Jag fick dessutom möjlighet att avsluta debatten när jag fick sista ordet, och sa att om Einsten levt i dagens Sverige så hade han inte fått hålla på med forskning, vi hade förtidspensionerat honom istället. Ja, jag vet att jag använt det exemplet tidigare, men det är såpass talande för hur sjukt vårat samhälle är idag.