Koss iPorta Pro, årets produkt 2010?

Koss har släppt ytterligare en variant på sina populära hörlurar. Jag har haft två par med blå plast (klassikern), ett par sporta pro och ett par med röd plast. De tenderar ju att gå sönder hela tiden, därför är jag ganska glad över att Koss hörlurar har gått från att vara en nischad audiofiliprodukt till massmarknad och priserna är därefter. Mitt första par kostade runt 700:-, idag kan du hitta samma modell för runt 300 spänn.
Med den nya modellen iporta pro har dock Koss hittat en anledning att få upp prislappen, och 499:- kostade de på Teknikmagasinet. Precis som namnet antyder så är nyheten att du kan använda lurarna som headset till mobiltelefonen (främst iphone, men de fungerar säkert till andra modeller), då det sitter en microfon och kombinerad svarsknapp på vänstra sladdens sida.
Den största skillnaden är annars att modellen är helt svart, även bygeln. Utseendet påminner mig lite om sporta pro. Sladden är också tunnare än på tidigare modeller, vilket gör att modellen känns mindre stabil. Jag saknar också att det inte finns någon volymknapp eller möjlighet att byta spår från den minimala "fjärren".

Det finns betydligt häftigare bluetooth-hörlurar om du vill imponera på omgivningen, vilket sladd inte gör 2010. Men nackdelen med samtliga bluetoothlurar eller headset jag prövat är att de ofta hänger sig, tappar anslutningen eller att de har haft för kort batteritid och usel röstsamtalskvalitet. Jag har aldrig fått det att kännas lika smidigt som ett par vanliga hörlurar, vilket resulterat i att jag använde dem när de var nya men sedan slutade jag använda dem när nyhetens behag lagt sig.
Sony Ericsson brukade ju skicka med en adapter så du kunde använda dina vanliga lurar, men det resulterade alltid i en km lång sladd som blev till ett garnnystan i väskan.
Så när jag läste om Koss iporta pro kändes det som ett givet köp, tillskillnad från ett flertal andra inköp jag gjort vet jag att dessa kommer användas.

Köpte nya gubbkepsar på Hattbaren

Det var så svårt att välja, jag var tvungen att köpa båda två. Om du besöker söder i Stockholm så titta in på Hattbaren, en butik som har bäst utbud på huvudbonader.

Neuropsykiatriskt funktionshindrade utestängs från högre utbildning

Nu är höstterminen i full gång vid landets lärosäten som fyllts av förväntansfulla studenter men antalet utbildningsplatser är begränsade och alla kan inte antas. Det finns många besvikna sökande som fått sina drömmar grusade och inte lär de bli glada när de inser att ett flertal mindre meriterande antagits som en följd av att de nya antagningsreglerna satts i bruk.

De nya urvalskriterierna som premierar när studenten läste en kurs, än dennes kunskaper i ämnet, gör det nästan omöjligt för de elever som inte klarade av gymnasiet att få en andra chans och faktiskt kunna få påbörja en högre utbildning.

Vad som ytterligare kan bli en allvarlig konsekvens av denna regeländring är att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som i högre grad än andra har behov av förlängd skolgång och att komplettera sina betyg nu riskerar att ställas utanför det högre utbildningssystemet.

Det vore en tråkig utveckling på den positiva trend som ändå funnits under de senaste åren, tidigare i år redovisades att 22 procent fler studenter med funktionsnedsättningar har hört av sig till landets handikappsamordnare, till ökningen hör studenter med ADHD och Asperger den största gruppen.

Utifrån denna siffra är ett troligt antagande att det är fler med funktionsnedsättningar som har påbörjat högre studier. Det är säkert delvis en följd av lågkonjunkturen som har gjort det svårare för funktionshindrade att få arbete, en grupp som redan hade det tufft på arbetsmarknaden. Ytterligare orsaker är säkert att landets lärosäten, myndigheter och intresseorganisationer har arbetat mycket med att informera om att en funktionsnedsättning i sig inte behöver utgöra ett hinder för högre studier.

Därför är det olyckligt att de nya antagningsreglerna som nu sätts i bruk blir ett hinder för många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) att komma in på sin drömutbildning, eftersom det blir svårare att bli antagen till en utbildning om du kompletterat eller läst upp dina betyg i efterhand.

Många med NPF får sin diagnos först i vuxen ålder, vilket innebär att de inte fick rätt hjälp och stöd vare sig i grundskolan eller på gymnasiet. Det är också känt att i många fall mognar unga med neuropsykiatriska funktionshinder senare och har därför inte haft samma möjligheter som andra elever att få lika höga slutbetyg, eller ens en godkänd gymnasieexamen och det är inte helt ovanligt att en elev med NPF får förlängd studiegång.
För de som läst ett yrkesförberedande program ställs ännu högre krav på planering när det kommer till val av kurser. Exempelvis kräver ett flertal högskoleutbildningar att den blivande studenten läst minst B-nivå i bland annat engelska eller matte på gymnasiet, ämnen som inte är obligatoriska i de yrkesförberedande programmen. Har du svårigheter i att planera och strukturera din vardag här och nu, är det knappast troligt att du kontrollerar vilka antagningskrav en utbildning du vill läsa flera år senare har och väljer rätt tillvalsämnen redan på gymnasiet.

Både de som kompletterar sina betyg för att öka sin behörighet och de som läser upp sina betyg på komvux har med de nya antagningsreglerna fått det svårare att bli antagna på högskolan eftersom de hamnar i en egen mindre kvot, skiljd från de som söker direkt från gymnasiet.

Högskoleprovet är tyvärr inte heller anpassat för denna grupp, då testet som det är utformat idag snarare premierar uthållighet och koncentrationsförmåga. Resultatet blir helt missvisande för någon med exempelvis ADHD och säger inget om hur väl denne är lämpad för högre studier.

Även om fler med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har börjat studera så är det rent statistiskt sett betydligt färre än befolkningen i stort som går vidare till högre studier. Samtidigt är detta en grupp som har det betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och enligt SCB saknade 43 procent någon form av sysselsättning under 2008, siffrorna ser knappast bättre ut nu.

En högre utbildning kan vid sidan om diverse anställningsstöd som lönebidrag och nystartsjobb bli ytterligare ett kort att spela ut och som ökar möjligheterna att få ett arbete. Det kräver dock att antagningsreglerna inte utestänger personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla människor, med eller utan funktionsnedsättning, förtjänar att få en andra chans - det får de inte med dagens antagningsregler.

Publicerad på Newsmill.

True Blood, wallpaper för iphone 4

Passade på att anpassa ett skrivbordsunderlägg med True Blood-motiv för iphone 4.